Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framål.
343
För egen del är jag viss om, att Sva-
vas anhängare och den sedliga frihetens
innerst fordra ett och det samma såsom
giltigt föreningsband mellan man och kvinna:
ömsesidig, personlig, hel kärlek —; och att
således båda äro i grunden ifrare för en-
giftet samt alldeles icke fiender till hvar-
andras egentliga önskningar, sedan de blott
hunnit lära bättre förstå hvarandra. Det
är ju längtan efter en förfinad men oför-
derfvad kvinna, en af samma slag som
Svava, hvarom de hjertslitande ropen i se-
naste tidens manliga dikter tala. Och en
sådan längtan är icke polygamistisk eller
kännemärke på en utrumlad menniska. (Jfr
t. ex. med de många franska noveller, der
hjelten — verkligen polygamistiskt plågas af
att bos sin oförderfvade älskarinna eller
maka ej återfinna den krydda af nyck
och oberäknelig råhet i känslan, som räddat
hans förra förbindelser med äfventyrerskor
från jemnhetens och tråkighetens faror).
Inom den unga mansåldern i norden
föregår ett starkt utvecklingsarbete. Den
samtidiga ekonomiska krisen försvårar i
mycket hög grad detta arbete, och har mer
än något annat insprängt deri pessimistiska
impulser, men företrädesvis på svärdssidan.
De unga arbetande kvinnorna hafva hittills
visat sig märkbart starkare än de unge
männen. Kvinnornas nya verksamhet gör
öfverhufvud ett optimistiskt intryck. De
hatva fått mycket deraf till skänks eller i
arf. Men de hafva hittills äfven förvaltat
arfyet synnerligen väl. Ynglingarne kunna
med full rätt säga, att de af naturen hafva
det svårare. De hafva rätt att fordra ett
uppriktigt, sympatiskt deltagande från den
andra, mera gynnade sidan — —
Men — bättre än nu är det både fy-
siskt - och moraliskt omöjligt att de någon-
sin kunna få det utan att småningom växa
sig starkare just i de tvenne hänseenden,
der kvinnorna nu äro dem så nästan ojem-
förligt öfverlägsna: i förmågan att strängt
begränsa sina pekuniära fordringar på lifvet
och i sjelfuppfostran för ett möjligt framtida
äktenskap.
Sympati har den arbetande sjelfupp-
fostraren all berättigad anledning att vänta,
särskildt när arbetet är strängt och lång-
varigt; men sjelfva arbetet kan dock ingen
annan åtaga sig än han sjelf.
=>
Brev frå Köbenhavn.
en Storm, der i sin Tid gennem Pres-
) sen rejsle sig mod Frk. Grundtvigs
AV bekendte F oredrag om »Nutidens sede-
ige Lighedskrav», var sikkert paa mange
Punkter högst uretferdig.
Jeg er overbevist om, al de af hendes
Modstanderinder, der oververede hendes Fo-
redrag vil indrömme, at dette var preget af
et humant Syn paa anderledes tenkende og
al det paa intet Punkt var udeeskende i For-
men. At der naturligvis i et Foredrag af en
saa delikat Natur let kan findes Udtryk, som
maa betegnes som uheldig valgte er sikkert.
Frk. Grundtvig er heller ikke altid sluppen
lige heldig over disse Sker, selv de af hen-
des Tilhörere, der i Spörgsmaalets Realitet
stod fuldt ud paa hendes Side, vil vist f.
Eks. finde, at det turde vere et Fejlsyn, eller
en OÖverdrivelse naar hun siger: »at Samfunds-
bevidstheden hidentil ikke har fordret Troskab
af den gifte Mand»>. Om end den gifte Mands
Utroskab ikke dömmes fuldt saa strengt som
den gifte Kvindes, saa tror jeg dog ikke, at
Samfundsbevidstheden i vor Tid er saa slap-
pet, at den ser med synderlig Overberenhed
derpaa.
At saa godt som ingen al Frk. Grundt-
vigs Modstandere begerede Ordet og derved
muliggjorde en Diskussion al Sedeligheds-
spörgsmaalet mellem de to Partier, er jo höjst
nalurligt; thi for det förste var disse i be-
tydelig Minoritet, og för det andet vidste de,
at Konsekventsen af at udtale sig for et friere
Keerlighedsforhold vilde have meget farlige
Fölger for dem selv, fordi vi alle ved, at
Pluraliteten af Kvinder paa dette Punkt al-
deles mangler Tolerance.
D:r Brandes har sikkert Ret i, at en
Kvinde, der offentlig udtalte sin Sympathi for
et frit Keerlighedsforhold mellem Mand og
Kvinde, vilde have Udsigt til at miste sin
Livsstilling, om hun havde en saadan, og tillige
kommer til at föle, at hun var udelukket fra
det man nu engang med Rette eller Urette
kalder det gode Selskab.
Om Frk. G:s. Foredrag, der senere gen-
toges i Kvindelig Fremskridtsforening, sluttede
der sig en Kreds af Kvinder, der i Dagblade
og Tidsskrifter yderligere söger at försvare,
dröfte og udvikle Spörgsmaalet om det »sede-
lige Lighedskray».
At der her paa delte Omraade er preeste-
ret adskilligt dygtigt der viser, at der er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
