Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framål. 125
som ej är identiskt med medvetandets inne- Hr Bahr anser sig — i harmoni med
håll sjelft. den ofvan omnämnda idériktningen — uti
För den kritiske realisten är alt förnim-
mande ooh tänkande, alla ideassociationer, alt
medvetandets innehåll blott en afbild af den
yttre verlden, och, så snart han finner en
idégrupp i medvetandet, är detta honom bevis
för, att något motsvarande, som har föror-
sakat idéerna, måste existera utanför med-
vetandet. För honom kan det på frågan om
verldsåskådningarnas uppkomst och orsak blott
gifvas ett svar: de komma utifrån, och något
i den yttre verlden existerande måste hafva
förorsakat dem.
Detsamma gäller för den kritiska ideali-
sten. Visserligen kan denne: senare äfven
komma på den tanken, att medvetandet så
flitigt begagnade sim förmåga att »sätta något
tills de yttre företeelserna, att ur detta »till-
satta», medvetandet ensamt tillhöriga, idéerna
uppstode. Men då uppstår frågan, hvarför
alla menniskor på samma gång bilda samma
idéer, om dessa sålunda blott vore fantasi-
foster, och hvarför de idéer, som bilda verlds-
åskådningen, uppträda och kombinera sig med
påfallande nödvändighet på samma sätt hos
nationer, som lefva under analoga förhållan-
den? - Den kritiske idealisten måste -— såvida
han ej vill bringa sitt tänkande i konflikt
med erfarenhetens och forskningens logik —
liksom den kritiske realisten antaga, att verlds-
åskådningarnas körrelat ligger i/ den yttre
verlden och ingen amnanstädes.
Hvilket är nu detta verldsåskådningar-
nas transscendenta korrelat? Eftersom verlds-
åskädningarna äro underkastade beständig van-
del samt sammansatta af talrika idékombina-
tioner, måste också deras korrelat vara någon
föränderlig, kompliceradt sammansatt företeelse
i den yttre verlden. — Och om vi finna
något i den yttre verlden, som altigenom
synes motsvara dessa fordringar, samt, till-
lämpadt. på en bestämd verldsåskådning, visar
sig hafva alla egenskaperna af verldsåskåd-
ningens korrelat — d. v.s., om för hvarje
egendomlighet i verldsåskådningen finnes en
motsvarande egendomlighet i detantagna kor-
relatet och för hvarje förändring i verlds-
åskådningen en motsvarande förändring i kor-
relatet — då hafva vi i alla händelser att
göra med en grundad hypotes, som är onm-
bärlig och har full existensrätt, tills den blir
ersatt af en annan bättre — såvida den ej
slutligen ådagalägger sin hållbarhet och får
värdighet af en bevisad teori.
den »socialekonomiska processen» funnit, hvad
man med största skäl kan antaga vara verlds-
äskådningarnas transscendenta korrelat. Han
anser, att framstående historieforskare, politi-
ker och nationalekonomer redan hafva, icke
blott begagnat sig af denna hypotes, utan
äfven ådagalagt, att densamma är absolut oum-
bärlig för den nåaturenliga förklaringen af ett
öfverväldigande flertal mänskliga förhållanden
och. sociala företeelser. I den mån, den mo-
derne politikern, kulturhistorikern, statistikern
0. 8. Vv. befattat sig med orsakerna till män-
niskornas olika tänke- och åskådningssätt,
med. grunderna till, att själslifvet antar olika
former i olika kulturepoker, hafva dessa for-
skare städse sett sig nödsakade sluta, att de
materiella existensförhållandena bastämma det
andliga lifvets karaktär och riktning — och
icke omvändt, som historieforskare fordom
förestälde sig, att en eller flera »andar», kom-
mande ingen vet hvarifrån, på ett mystiskt
och städse oförklaradt sätt »tryckte sin stäm-
pel på århundradet»: I förordet till sin 1859
utgifna »Kritik der politisehen Ocekonomie»
utvecklade Karl Marx med stor skärpa denna
idé: »I den samhälleliga produktionen af lif-
vets förnödenheter ingå människorna vissa
nödvändiga, af viljan oafhängiga förhållanden,
produktionsförhållanden, hvilka städse mot-
svara de materiella produktionskrafternas ut-
vecklingsgrad för tillfället. Samtliga dessa
produktionsförhållanden bilda samhällets eko-
nomiska struktur, d v. s den reala grumd-
val, på hvilken höjer sig en juridisk och poö-
litisk öfverbygnad, och hvilken motsvaras af
bestämda samhälleliga former för medvyetan-
det. Formen för det materiella lifyets pro-
duktion. betingar öfver hufvud den sociala,
politiska och andliga lifsprocessen. Mänmm-
skans medvetande bestämmer icke hennes
tillvaro, utan hennes samhälleliga tillvaro
bestämmer hemnes medvetande. I det, att
den ekonomiska grundvalen förändrar sig,
undergår hela den ofantliga öfverbygnaden
en långsammare eller raskare omhvälfning,
Då man iakttager sådana omhvälfningar, må-
ste man städse skilja mellan de ekonomiska
produktionsvilkorens materiella och med natur-
vetenskaplig noggrannhet fastställbara om-
hvällfning och revolutionen at do juridiska-
politiska, religiösa, konstnärliga eller filosofi-
ska, kort och godt ideologiska former, i och
genom hvilka människorna komma till med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
