Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framår.
187
sade offentligen mästaren tro och lydnad och
det var starkt tal om att konfiskera bladet.
Den tyska öfversättning blef det ock. Men
så småningom lade sig förbittringen, det
lugna, sunda omdömet fick göra sig gällande:
Man börjar allt mera inse att Zola med »Da
terre» lagt en ny sten fill det monument
öfver nittonde seklets Frankrike han reser i
»Les Rougon-Maquarts».
Englands första kvinnostrejk.
(Ur Göteborgs Tandels- och Sjöfartstidning.)
Det är en ingalunda skön, men ytterst
betydelsefull egendomlighet för vår tid, att
ofantliga industriella öfver hela den
civiliserade jordytan spela rollen af råmär-
ken i en kulturutveckling, hvilken, snabb
och oundviklig som lavinen, brusar åstad .
vi veta ej hyart. Svårmodiet nog är det
att läsa, huru i Nordamerika, t. ex. den
årliga strejkbudgeten uppgår till mycket
öfver tre millioner dollars, af hvilka förlu-
ster öfver två millioner anses falla påarbe-
tarne och öfver en ooh en tiondedels mil-
lion på kapitalisterna. Men detta är likväl
(oberäknadt arbetarnes stundom förbättrade
läge) ingalunda bara förluster — ty verl-
den ändrar fysionomi under dessa skaknin-
gar. — Lika litet som oscillationerna i ljus-
etern. förgå vibrationerna i den sociala verl-
den utan spår och verkan. Vi ha ett färskt
exempel härpå i Englands, just nyss afslu-
tade, första kvinnostrejk.
Då den bildade, från den högre medel-
klassen utgångne socialisten H. H. Cham-
pion förra året skildrade inför britiska
kyrkomötet, hur de tusentals arbeterskorna
i Bryant & May’s väldiga tändstieksfabrik
betalades: så lågt, att flertalet knappt kunde
nära sig tillräckligt för att uppehålla »nor-
mala» kroppskrafter, under det aktieegarne
i fabriken, bland hvilka funnos mer än ett
dussin prester, skördade 20- och 30- -procen-
tiga dividender brast kyrkomötet ut i
högljudda, demonstrativa handklappningar
vid omnämnandet af de sköna dividenderna.
Ett så cyniskt tillkännagifvande af en bland
Englands »respektablaste» samhällsgrupper
att »höga dividender äro mig välkomna,
oberoende af mr de äro hopskrapade», är
näppeligen tänkbart nu, sedan Bryant and
Mays tändsticksflickor just segrat i sin
djerfva strejk, emedan den allmänna
gen med eftertryck gjorde gällande det,
England såsom annorstädes ”temligen nya
(ocialétiken tillhörande) budet: jätteprofiter
äro otillåtna, då deras ackumulation förut-
sätter skral kost, ohelsa och med ytterligt
armod följande sedlig förnedring för tusen-
tals svaga samhällsmedlemmar. Det förefin-
nes säkerligen en utveckling i det engelska
samhällets opinion, att (åtminstone då det
låter sig göra utan allt för djupt ingripande
åtgärder) skydda och bistå sina ekonomiskt
svagaste medlemmar, Och det äfven —
vare det sagdt till yttermera heder för det
engelska samhället! — om, såsom uti denna
kvinnostrejk var fallet, arbetsinställelsen in-
augureras af en för så extrem radikalism,
ja, t. o. m. socialism, bekant personlighet
som fru Annie Besant.
Uti sin, tillsammans med chefredaktören
för Pall Mall Gazette utsifna veckotidning
»’The link», hade-fru Besant redan i midten
af förra månaden häftigt angripit firman
Bryant & May och anfört en lönestatistik,
hvilken helt enkelt stämplade nämnda her-
rar såsom föga humanare än vanliga »East-
end-sweaters», Fru Besant hade sitt an-
klagelsematerial dels från den af öfverhuset
nedsatta »sweatingkomitén» (som nu sedan
ett par månader anställer undersökningar
öfver ackordarbetet, »sweatingsystem», och
andra, arbetarebefolkningen ytterligt förderf-
vande prodnktionsförhållanden i HBast-end),
dels direkt från Bryant and May’s arbeter-
skor. För ett mycket stort antal, uti sä-
kerhetständsticksfabrikationen sysselsatta flic-
kor var lönen blott mellan 6 och 8 sh. i
veckan, för en del blott 4 sh. Då en sof-
plats i en af East-ends ruskiga hålor kostar
mellan 3 och 4 sh. i veckan, så kan man
förstå att äfven en lön af 10 sh. i veckan
(enligt Bryant and Mays egna uppgifter en
ingalunda allmänt uppnådd lönenorm) inga-
lunda är nog” för att hålla ens en ung kvinna
i fysisk och andlig helsa. För hopklistran-
det af ett gross tändsticksaskar (i fabriken
räknas oftast 14 på dussinet — en i en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
