Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
223
så vär den, din innersta ögonvrå:
der trängde en halfdämd tårström på
Och tydligt nu kunde jag det förstå,
alt, hur du än log, du bar sorg ändå
Hur tyst du varl
Du gaf oss ett kort och tvunget svar.
Så fick du vårt »tack> — och så drog du igen
din väg. Jag finner väl mer ej den.
Du ginade af, der stigen svängde
om knotiga tallarne krokig fram.
Min blick vid din röda duk sig hängde, |
tills också den försvann bak en stam
Då blef den mig klar, min stora brist:
ett lif jag mig lyckte ba egt -— och mist!
Fredrik Nycander.
Bref till ”Framåts” redaktör.
(Från Helsingfors.)
Enligt gifvet löfte i Köpenhamn i somras
skall jag nu meddela Eder några enskilda fakta
om samskolan i Finland, utan att beröra
principen, som i sitl nuvarande skede är all-
deles tillräckligt behandlad.
Samskolan har tagit så god fart här hos
oss, att jag inte skulle blifva förvånad, om
förebud till reaktion redan hördes af. Vi
hafva den dag som är sex stycken skolor i
gång, der gossar och flickor gemensamt erhålla
samma undervisning, som blott gossarne i våra
lyceer hittills fått. En af dessa samskolor,
den äldsta, har nu 8 klasser och de andra hafva
tillväxt med en klass hvarje år. Då alla
dessa läroverk afse förberedelse till universi-
tetet, ega de i läroplanen den likhet, som
nämnda omständighet fordrar. I öfrigt skilja
de sig mer eller mindre. Då jag närmast kän-
ner finska samskolan i Helsingfors, skall
jag således i mina uppgifter hålla mig till den.
Skolan har sin lilla födelsehistoria — det
höll nemligen på att blifva ett flicklyceum af
detta, hvilket sedan blef ett blandadt läroverk.
För sju år sedan läste: vi en vacker dag i
våra hufvudstadstidningar ett i ganska väldiga
ord ljudande upprop till Finlands allmänhet
alt bättre sörja för, att den kvinliga ungdomen
finge en grundligare skoluppfostran. Uppsat-
sen utgick från några förslagna kvinnor i
Kuopio, bland dem fru Minna Canth, och den
föll i god jord: Ett möte utlystes i Helsing-
fors "och slöt med valet af en komité, som
fick i uppdrag att utarbeta förslag till läro-
plan för ett flicklyceum samt att öfver hela
landet insamla medel till företaget. Under två
år ihopsamlades också 20,000 mark; ett pro-
gram för ett sjuklassigt lycem publicerades,
och komitén utlyste nytt möte, der alla bidra-
gande finge besluta om vidare åtgärder. Nå-
gra dagar före detta möte lästes åter i tid-
ningarne tvenne. insända artiklar — den här
gången kommo de från Tavastland —, der
| man yrkade på, alt det påtänkta lyceet skulle
göras till en samskola och icke till ett flick-
lyceum. Någon liten förskräckelse uppstod
till-en början hos en del af dem, som hittills
gillat företaget, men efter några möten kom
man ändå till det beslut, att en samskola skulle
det verkligen bli. Och så blef det. Allt detta
skedde på finskt-språkligt håll, på det svensk-
språkliga hållet hade man redan under tiden
bildat ett privat bolag och satt upp en svensk
samskola. De finske, som icke ega mycket
kapital, måste alltid fyrkvis bringa ihop, när
de behöfva pengar till företag, som ligga dem
om hjertat.
Skolan började således sin verksamhet den
1 Sept. 1886 med en klass, har nu tre, och
skall bli nioklassigt. Utgifterna hafva bestridts
med de för ändamålet insamlade medlen och in:
samlingen pågår ännu. Styrelsen består af en af
garanterne på tre år vald direktion, bestående af
4 kvinnor och 3 män, bland de senare univer-
sitelets rektor, filosofie professorn Rein och
prof. i historia, friherre Palmén. Den när-
maste ledningen är anförtrodd åt en kvinlig
föreståndare.
Skolans ändamål har gjort det nödvändigt
att upptaga alla de undervisningsämnen, som
fordras för inträde till universitetet. Utom mo-
dersmålet, (finskan), de malematiska ämnena
och historia, hvilka hafva brorslotten på pro-
grammet, taga de många språken, tyskan, fran-
skan, ryskan och senare latinet en stor del
af tiden för sig.
Man har emot universitetsförberedelsen gjort
samma anmärkning här, som jag hörde i Dan-
mark på kvinnosaksmötet, nemligen att icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
