- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 3. årg. 1888 /
224

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

Bref till >Framåts> redaktör.

lägga an på studentexamen, då derigenom |

der otjenliga inflytelser, och uppmanar refor-

frambringas så mycken pappersvisdom, hvari- | mens vänner till ännu mera vaksamhet och

från samhällena borde befria sig så fort som
möjligt. Men så länge nuialla fall saken är
sådan, att en ung studerande menniska har

lätlare att slå sig fram med studentbrefvet på |

fickan än utan detsamma, torde det vara väl:
betänkt af samskolans vänner att icke försmå
anskaffandet deraf åt sina disciplar. Det är
bättre att bålla sig till det ena reformarbetet
— alt göra skolan gemensam för gossar och
flickor — än spilla krafterna på alla möj-
liga reformer, huru berältigade de för öfrigt
än kunna vara.

Skolan har således universitetet som mål.
Men den är derföre inte likgiltig för de rent
prakliska banorna. Derföre ordnas läroplanen
så, alt en elev kan afgå från sjette klassen och
fortsätta i något läroverk för praktisk utbild-
ning.

Handarbetet är föreslaget alt ingå som läro-
ämne i alla läroverkets klasser, med syste-
matiska kurser i både träslöjd och allmänna
bandarbeten. — Lärarinna i facket är frkn
Vera Hjelt. Gymnastiken är likaledes obli-
gatorisk, och skolans hygieniska vård är an-
förtrodd åt en läkare. Detta om den finska
skolan,

Det är nog sant, att samskoleidén haft icke
så liten framgång hos oss, men detta må
icke göra oss alltför sangviniska för framtiden.
Det är bäst att vara beredd på reaktion, att
man inte, om den kommer, blir handfallen
och förlorar modet. Och motståndet är heller
icke öfvervunnet dermed alt motståndarnes
angrepp blifvit tillbakaslagna och den allmänna
opinionen undergålt gynsam förändring. Af
mycket. större betydelse och svårare attöfver-
vinna är det motstånd, som möter lärare och
lärarinnor under realiserandet af idén. Detta
motstånd ligger uti gångna liders betraktelse-
sält, seder och vanor, hvilka sitta hårdt i
både hos elever och lärare. Vi hafva sam-
skolor, men vi få ännu länge arbeta, förrän
det verkliga samarbetet, broderskapet, akt-
ningen för andra, kommer till sin rätt. Men
åt det hållet måste vi sträfva.

En sak tyckes: mycket oroa några samskole-
vänner. De frukta för, att om en malheur
händer, hela idén skall till spillo gifvas.
Nej, vi få akta oss att anse idén oriktig der-
för, att en olycka sker, som ingalunda är så
sällsynt inom separatskolan. Det är en på-
minnelse om, hur mycket samskolan har att
motarbeta hos en ungdom, som uppvuxit un-

arbete för en förbättrad uppfostran.
Helsingfors den 12 Okt. 1888.
Lucina Hagman.

Kvinnoarbetet och den tyska
socialdemokratien.

Berlin i September.

Inom den tyska socialdemokratien råda se-
dan länge olika meningar i fråga om kvinnans
arbete och hennes rättigheter öfver hufvud.
Socialismens grundsatser betinga ju med nöd-
vändighet de begge könens fullständiga lika-
berältigande, en åskådning, hvilken ock stän-
digt förfäktats af den vetenskapliga socialis-
mens. grundläggare, Karl Marz och Frie-
drich Engels. Men den politiska agitation,
som hufvudsakligen finner sitt stöd hos de
manliga industriarbetarne, och den förbiltrade
kamp parliet för med regeringen om lif och
makt, har gjort, att fordran på kvinnans lika
berättigande tidtals trädt i bakgrunden, och
landet. delvis. vunnit praktiskt erkännande.
De bestämdaste och grundsatstrognaste bland
de tyska socialdemokraterna, såsom t. ex. August
Bebel i sina bekanta arbeten, hafva visserli-
gen sedan åtskilliga år uppträdt för kvinnans
fulla likställighet i alla riktningar. Men äfven
den motsatta åsigten fann här och hvar sin
förkämpe i det offentliga, ja, t. o. m. inom
tyska riksdagen, der den socialdemokratiske
ledamoten. Georg Schuhlmacher uppträdde och
förordade. kvinnans uteslutande från allt indu-
strielt arbete och hennes återförande till hem-
met, »dit hon hör». Denna åsigt gaf an-
ledning till ett lifligt meningsutbyte på den
sista socialdemokratiska kongressen förra hösten
i St Gallen och ledde till beslutet: alt taga
i öfvervägande, om ej den punkt i partipro-
grammet, som behandlar kvinnoarbetet, borde
undergå ändring.

I debatten öfver denna fråga har nu Georg
Vollmar i den bekanta tyska socialekonomen
Mar Sechippels veckotidning, »Berliner Volks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:54:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1888/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free