Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 j I den vegetariska frågan.
ex
menskligheten ej kan botas på annan väg än
genom återgång till en naturlig fruktdiet.
Om’ Mole Schott säger: »kött: bildar kött»,
är vegetariern villig erkänna det, men med den
inskränkningen, att detta kött ej är sundt,
utan: sjukligt, att det blod, som köttet alstrar,
är orent och en gynsam jordmån för alla sjuk:
domar.
Jemför: stads- och lands-innevånaren! Den
förre, trots den rika köttdieten, sjuklig, spens-
lig eller onaturligt uppsväld utan fasta musk-
ler, utan frisk färg —=; den senare; ofta i
saknad af kött under flera månader, kraftig,
stark och vid sunda vätskor, Städernas inne-
vånare äro på god väg att öfvergå från den
blandade födan till ren köttätdiet: De måste
också derför gå tillbaka allt mer och mer, och
städerna skulle bli folktomma, om de ej stän-
digt rekryterades af friska landtslägter.
Se dessa stackars stadsbarn, som gödas med
stekar och köttsoppor! Hur mottagliga för sjuk-
domar, hur onaturligt brådmogna! De kunna
liknas vid drifhusplantor, hvilka brytas och
kullslås af den minsta vindflägt. . Märka då
ej mödrarne att de flesta barn i början äro
likgiltiga - för ; kött, ja, att.de to. m, ofta
hysa motvilja derför? |Borde ej detta vara en
maning att. hellre följa naturens röst än en
tidsålders fördom.
Falsk är den åsigten, att det skulle vara
den friska laundtluften, som håller landsbobyg-
garne; friska och starka. Hvilken stadsbo
skulle väl uthärda den luft; som logen och
stallen erbjuda? Och stadsbon skulle näppeli-
gen vilja utbyta sina höga, luftiga sofrum mot
de kvafva iden, der bönderna packa ihop sig
för natten.
Gent emot det köttätande lejonet kunna med
skäl ställas de af vegetabilier lefvande djuren,
såsom hästen och elefanten, hvilka i muskel-
kraft och framförallt i uthållighet täfla med
det, ja, i senare afseendet vida ötverträffar lejo-
net. Två tredjedelar af menskligheten lefva
den dag i dag utan kött och dessa äro i san-
ning ej de klenaste och till arbete odugliga-
ste. Till dessa räknas stora massor af Ja-
pans, Indiens, Persiens och Södra Amerikas folk.
Enligt en berättelse i Antropologisk revy
för 1872 lefver Europas arbetande landtbe-
tolkning, åtminstone irvegeln, så godt som utan
kött. De ryska bönderna i vissa delar af
tzarriket är ett särdeles präktigt, storvuxet folk,
och dock lefva de uteslutande af grönsaker,
frukter och olja:
| ett
| den bäst:
Forntiden. jäfvaär ej heller, att friska, ar-
betsdugliga, starka kroppar kunna danas utan
köttföda. De grekiske athleterna vandes vid
en enkel måttlig kost af bröd, fikon och nöt-
ter. Porfyr "berättar, ’att Spartanernas be-
ryktade svartsoppa bestod af växtimnen (såle-
des ej af blod, hvilket allmänt tros), Cyrus
med sina Härdade skaror lefde till stor delat
svartbröd och vatten. Först det senare frås-
seriet vållade Persernas undergång. Historien
öfverflödar af bevis på, att enkelhet och mått-
lighet gjort fölken verksamma och friska. Och
vegetarierna äro öfverlägsna de öfriga menni-
skorna i dessa båda egenskaper.
Dessä fakta tyckas bevisa, att köttföda åt-
minstone ej är nödvändig för menniskan.
Men köttfödan är vidare ett ondt; ja, de
största onda. -Vegetariern vill bevisa, att kött
bildar dåligt blod, och att dåligt blod förderf-
var vår andliga natur.
Linné, Cuvier, Blumenbach, Flonreus, Gée-
offry, Owen m.fl. ställa människan bland frukt-
ätarne. Genom hela sin natur är människan
hänvisad till en oblodig diet. Hennes tän-
der, hennes tarmkanal, hennes gripverktyg, allt
talar för sanningen häraf. Om hon likväl lef-
ver och kan letva af blodig föda, bevisar detta
endäst, att hennes natur beger en oändligt seg
motståndskraft.
Menniskans magsaft iär ej lik köttätarens.
Mjölksyran i wmenniskans magsaft är mycket
för svag för att kunna lösa köttets svårlösta
febrin och djurfettet. Upplöst genom magens
värme, öfvergår köttfödan i jäsningstillstånd,
förorenar safterna och blodet. Så lägges ofta
första grunden till en mängd åkommor såsom
dålig andedrvägt, uppstötningar, halsbränna,
tändernas ruttnande o. 8. vy. Bleksot och af-
tyning, sjukdomar, som man söker häfva genom
riklig. "köttdiet, framkallas just genom denna
föda. - Gil hvarje varelse, hvad som passar
åt rofdjuret kött, åt oxen gräs, åt
menniskan frukter! Hvad som är naturlig nä
ring för rofdjuret, skapar menniskans fördert.
Kreatinen i köttet är ett giftigt ämne lika-
väl som kaffein, tein, nikotin.
Giller det ofvan sagda redan om det friska
djurköttet (vildt o. d,), hur mycket skädligare
måste ej då det sjuka vara! Och hvarje göd-
kreatwr är sjukt. Den fetma, som dessa djur
lida af, är icke sund och frisk. Och kan väl
åjur blifva sundt, som, lik gödboskapen
hindras från rörelse och frisk Inft och i trånga
stall medelst koustlade medel och en ofta rent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
