Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 9
af skadlig näring uppfödes till en vidrig, ona-
turlig fetma.
Hvilka sorgliga menniskotyper äro ej Eski-
måerna och Eldsländerna! Dessa båda racer
visa, "hur menniskan urartar genom stark kött-
diet. Kant säger: menniskan är, hvad hon
äter, och rörande dessa båda stammar, eger
detta uttryck sin fulla giltighet. Beträffande
Eldsländarne, frågar man sig nästan, om de
äro djur eller menniskor, så sorgligt afsigkomne
äro desse stackars varelser.
Ett sannt menskligt drag är medlidandet.
Djurs gödning och slagt äro för dessa förbun-
det med stora kval. Den oförderfvade menni-
skans känsla uppreser sig ovilkorligen mot
denna behandling at djuren. Grymhet mot
varelser, som stå oss så nära, måste förslöa
medlidandet och verka demoraliserande. Hvarje
god menniska måste uppröras i sitt innersta,
när hon hör den fjättrade oxens ångesttjut och
ser slagtoffrets bittra dödskamp. »Menniskan»,
säger Voltaire, supphör att känna samvetsagg
öfver handlingar, vid hvilka hon är van.s
Genom den orättvisa, som tillfogas djuren,
förslöas det menskliga samvetet. Men på det
orätta följer straffet, här uppenbaradt i menni-
skans förderfvade natur. Grymhet och känslo-
löshet mot djuren leda till hårdhet och ovätt-
visa mot medmenniskör. Djurmordet förbere-
der menniskomordet, såväl det enskilda som
massmordet eller kriget.
Slagtyrkets förderfliga inflytande på själen
har länge varit kändt i den gamla engelska
rätten: »ingen slagtare uppträde som edsvuren
vid mord- och våldsprocesser».
Tvärtom förädlas man genom undvikande af
kött. Man blir lugn och bär sitt öde med
jemnmod. Man blir fri och oberoende, då man
ej längre är slaf af sin buk. Man blir an-
språkslös i sina behof; erfar en förut okänd
glädje öfver de enklaste saker och till syvende
och sist: man blir frisk genom den rena natur-
enliga växt- och frukt-dieten — man vinner
helsan, det dyrbaraste af allt. Men det ären
sedlig pligt att hålla sig frisk, och redan från
denna synpunkt bör menniskan bannlysa köttet
från sitt bord.
Tro ej, att vegetariern försakar något, då
han öfverger köttfödan! Låt vara, att det är
’en uppoffring under den första tiden; men snart
skall det behag han finner i den härliga, rena
vegetariska kosten, ge honom en rik ersättning
för några veckors umbäranden.
Och om han också under öfvergångsperio-
den håller sig skadeslös genom förtärande af
ost, smör, mjölk o. d., skall han dock, genom
sakens naturliga gång allt mer öfvergå till
den allt renare vegetabilisk näring, såsom den
hvilken bäst bibehåller menniskan, ung, frisk
och stark.
Tro heller ej, att vegetariern är asket! Han
söker och finner tillräcklig förnöjelse i lityet
och är i följd ar sitt enkla letnadssätt alltid
glad och lycklig.
Den blodlösa dieten ställer sig äfven billi-
gare. Den som kan lefva på bröd, frukt,
skidtfrukter o. d., behöfver hvarken tigga eller
krypa; han först är verkligt fri och oberoende.
Om sjelfförbättring är grundvilkoret för hvarje
samhällsreform, då visar vegetarismen denna
väg till förbättring; ja, den löser redan i viss
mån den sociala frågan genom förminskandet
af elände, fattigdom och sjukdom.
Må man derför gladt och förtröstansfullt
gripa sig an med denna reform, innan den dag
kommer då nöden tvingar oss dertill.
Mins Pytagoras ord: Börja det rätta let-
nadssättet; vanan skall snart göra det till det
angenämaste för dig!
Alkoholismen.
När man ser alla dessa bolagskrogar, ölstu-
gor och vinaffärer, tränger sig helt naturligt
den frågan på en: Är då alkohol en lifsför-
nödenhet? «Svaret måste blifva nej, ty det”
har blifvit mer än tillräckligt konstaterat, att
alkohol, äfven om det tages i små doser, ästad-
kommer sjukliga rubbningar i menniskokrop-
pen.
Alkohol är nämligen i vattenfritt tillstånd
ett häftigt gift, i utspädt tillstånd värkar
den berusande, den retar huden skarpt och
verkar på slemhinnorna, emedan den till följd
af sin stora benägenhet att upptaga vatten,
beröfvar slemhinnorna sådant.
Införd i magen åstadkommer en måttlig
mängd utspädd alkohol en mer eller mindre
stark, dock snart öfvergående, stegring af hjer-
nans och nervsystemets verksamhet. Man er-
far en känsla af värme i magen, och det är
denna känsla, som genom alkoholens absorp-
tion sprider sig i organismen och förnimmes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
