Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Allmän värnepligt och fritt samhällsskick. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN VÄRNEPLIGT OCH FRITT SAMHÄLLSSKICK. 55
sernas frivillige å andra sidan. Våre dagars frivillige, som på främmande slag-
fält våga lif och blod för andras frihet och sjelfständighet, ära såsom sina
föregångare en Lafayette, Kosciusko, Pulawski och andra tappre män, som gingo
att strida för de engelsk-amerikanska koloniernas rättvisa sak.
Vi ha sett, hur den från franska revolutionen utgångna grundsatsen: nationel
armé mer och mer slagit rot i folkmedvetandet och samhällsinrättningarna. Un-
dantagen från denna regel ha redan ledt oss att nämna undantagen från den andra
stora grundsatsen: allmän värnepligt. Åsterstår att påpeka, huru denna, som
numera vunnit en nästan allmän seger, alltid och öfverallt brutit sig väg i sam-
band med en sådan sambhällsskickets ombildning, som bragt till mognad eller
dock förberedt och syftat till politisk frihet.
Preussen var det land, som först af alla antog och tillämpade de af revo-
lutionen alstrade nya krigsförfattningsprinciperna. Efter freden i Tilsit förberedd
genom det 8. k. Krämper-systemet, påbjöds den allmänna värnepligten 1813,
dock tills vidare blott för det d. v. krigets fortvaro, hvarefter 1814 års lag
slog fast och 1815 års landtvärnsordning närmare utvecklade, hvad för krigets
behof hastigt skapats. Den efter medeltiden trånande politiska reaktion, som
härefter inträdde och för långliga tider satte sin prägel på Preussens samfunds-
lif, har bortskymt det sakförhållandet, att den allmänna värnepligtens grund-
läggande också i detta land står i oupplösligt sammanhang med den allmänna
föryngringsprocess och den nationela lyftning, som utmärker Preussens historia
efter olycksdagen vid Jena intill den allmänna freden.
I Danmark hvilade på bondeståndet allena bördan af utskrifningen till
hären, medan flottans besättning rekryterades af den sjöfarande köpstadsbefolk-
ningen och de s. k. sjölimitdistriktens innebyggare, ända till dess att med år
1848 en ny tid rann upp öfver vårt brödraland. Redan ett par årtionden
förut hade visserligen Ant. Fr. Tscherning såväl visat, att Danmarks 8. k.
stående här i sjelfva verket vore en milis, och yrkat allmän värnepligt, som
ock framhållit »den nöje forbindelse, hvori omdannelsen af vsebningsvsesnet står
til en bedre ordning af de statsborgerlige forholdp, i ty att »kun i forbindelse
med en representativ forfatning kunde nationalbevseebning trives», samt fordrat
vapenöfning såsom vilkor för full medborgarerätt. Men först när enväldet föll,
föll också den gamla krigsförfattningen. Sedan en kungörelse af 22 juni 1848
påbjudit en utomordentlig utskrifning bland den dittills ej värnepligtiga befolknin-
gen, samt lagen af 12 febr. 1849 stadgat allmän värnepligt, dock med rätt till leg-
ning (»stilling»), för alla som vore födde från och med 1826, inskrefs grundsatsen
1 juni-grundlagens 3 95. Emellertid medgaf ännu värnepligtslagen af 2 mars
1861 rätt till lega och tjenstebyte, jemte det den fritog »gejstligev, men här-
ordningen af 6 juli 1867 har upphäft dessa inskränkningar.
När Norge 1814 trädde ut ur statsförbindelsen med Danmark och grund-
lade ett fritt samhällsskick, skref det i grundlagen af den 17 maj 3 109, att
enhver statens borger er i almindelighed lige forpligtet til, i en vis tid,
at verne om sit fedreneland, uden hensyn til födsel eller formue.» En helt
ny krigsförfattning grundlägges sålunda samma dag, då en ny statsförfattning
införes.
Allt ifrån begynnelsen var i Ryssland arméen en »korrcktions- tvångs- och
fattig-anstalt», säger en tysk militärförfattare, men den allmänna värnepligten har
ändrat dess ställning, förvandlat den till en »hederstjenst». Införandet af all-
män värnepligt i Ryssland, genom förordningen af 1 januari 1874, står i när-
maste sammanhang med hela den märkvärdiga reformrörelse, hvilkens namnkun-
nigaste resultat är bondeemancipations-lagen af 1861. I detta pånyttfödelse-
arbete har armén i Ryssland blifvit en folkskola, som lär massan att läsa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
