Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilhelmina Stålberg: Sotargossen, novell med plansch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 93 -
sendetals dylika händelser, som Millers lilla
romanepisod, tima i verlden, det visste man nog; men att
en far, under sådana forhållanden, så ifrigt uppsöker
och så ömt omhuldar sin hittills okände son, det
berömde och beundrade man, såsom hörande till det
högst ovanliga.
Icke förrän på fjerde veckan, då Miller trodde
sig kunna vara temligen lugn för Alfreds vederfående,
fann han sig böjd för ett nytt sammanträffande med
Henriette. Han uppsökte henne således hos assessor
Kröns och hade med henne ett samtal, i
assessorskans närvaro, angående brefvet, som den aflidna fru
W. skrifvit,
Men, som han nu mer och mer befästades i den
öfvertygelsen, att Henriette icke kände det ringaste
om det förhållande, hvari han stått till hennes syster,
ej heller hade någon aning om dennas fall, eller
orsaken till hennes död, så sade han henne endast, att
fru W. .. . händelsevis upptäckt hvem som var lille
Carl Alfreds far och funnit sitt samvete ålägga henne
att före sin död söka bidraga till förbättring af den
arma gossens öde. Om dennes mor sade han blott
att hon var död.
Hans besök i assessor Kröns hus förnyades, på
dennes enträgna uppmaning. Såsom alldeles
främmande i hufvudstaden var det honom af stort värde,
att ha ett angenämt umgänge, och han fann hos Kröns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
