Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E ) 4O2 (
ne hwart hon lyster. W ä l an dä, swarade jag, Er Gumm
kan givra hwad hon behagar, allenast hon följer de reglor
hon sig föresatt wid denna omständigheten.
W i foro säledes til Grefwinnan, och blefwo fullkomlige^
wäl emottagne. Ja g bekiänner, at mina ögon blefwo snmt
sagdt starr-blinde af hännes D otters ssiönhet. Hon war e»
ung Flicka om femton eller sexton ä r, stor och fetlagd efter
sin älder, med en wacker hy, jäsande barm, behagelig wäxt,
bruna ögon, mörka här, och knubbiga händer; hon hade myc-
ket af den ödmiuka och swilande höfligheten uti sina åtbörder;
för öfrigt wänlig, ärbar och blyg i alt sitt upförande. Med
fä ord: det war et rätt behagligt Fruntimmer, när man alle-
nast betraktade hänne pä denna sidan; men när man tänkte
ester, at hon war bara femton är gammal, sä blef man re-
tad at tro, det hännes moralissa egenffaper kunde allenast wa-
ra länra dygder, jag menar- päfölgder af en sträng upfostran,
eller en naturlig blödighet, och, at hännes rätta sinnelag torde ej
ännu hafwa wist sig. N är Naturen ej kommer öfwerens
med upfostran, sä kan den sednare wäl i unga ären twinga
den förra; men naturen tar altid igen sitt Herrawälde, och
stryker ofta med tiden ut ända til minsta tekn af de pfwerty-
gelser som upfostran plantat uti et sinne. D enna anmärk-
ningen sannas mer än ofta, och bör lära hwar och en, at ej
döma hwad witza männijkior ssola blifwa, af -et som de äro.
M an mäste ej inbilla sig, at den unga H erren, at den unga
Fröken, som synas fä tysta, lediga, blygsinta, sä intagne af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>