Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Josef hade också rest sig, Han såg fortfarande på
Adéle. Hon måste vara besatt av en ond ande: Guds
ord darrade ännu i rummet. Men i Adéles knutna
händer tyckte han att knivar blixtrade, som om hon
ville klyva och trasa sönder till blods de heliga orden.
Han gick förbi henne ut i salen, Han hörde ännu
hur hon skrek. Då slog han upp orgeln. Men han
kunde inte spela.
Det blev tyst i köket. Han såg upp. Adéle stod i
dörren. Hade hon ångrat sig? Adéle hade endast
tystnat, därför att ingen besvor henne om det. När
hon förr råkade i raseri, brukade arrendatorn få
bönfalla henne med de ödmjukaste ord om att sluta,
och ofta var det han, som till sist fick be om för-
låtelse. Här var det en, som gick sin väg. Det var
något nytt.
Hon kom fram till Josef.
— Jag skall laga en kopp te, sade hon spakt.
Vi kunna kanske behöva det.
Hon kastade en bedrövad blick på salen och de
ordnade stolarna. Så grep hon häftigt handen som
vilade på tangenterna och kysste den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
