Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
för fönstret var ett sådant överflöd på blommor,
en hel trädgård prunkande av färger. En bukett röda
rosor höjde sig i ett glas. Vad de måste dofta! Hans
älskade blommor. Han gick in i butiken. En fuktig
värme, som utandades blommornas doft fyllde rum-
met. Stackars Hans kände sig yr 1 huvudet. När den
unga flickan steg fram bakom ett grönt förhänge,
satt han som bedövad på en stol och betraktade
drömmande blommorna.
— Behagas det något? frågade flickan i butiken.
Hon hade en mild barnröst. Hans riktade blicken
mot henne. Vad hon var ung! Han lade märke till
kindens mjuka rundning, den släta pannan, ögonen,
stora, mörka, som ett par penséer. Han steg upp.
Han hade velat svara: jag önskar din ungdom. Men
han sade icke något sådant. Han tog en bukett
violer. Det var mörkblå höstvioler.
— Jag ville bara ha de här, sade han stillsamt.
Han kunde ju ge dem till Bess. Flickan lindade
in dem i silkespapper. I detsamma ringde telefonen.
När hon ropade hallå och fick svar från någon
osynlig där i andra ändan av tråden, rodnade hon
över hela ansiktet av glädje. Det måste vara hennes
älskade, som ringde. Hon talade kort, affärsmässigt,
men i hennes röda mun blevo orden till ett chiffer,
till en sällsam, stor hemlighet.
Nu ringde hon av och tog ännu leende emot
pengarna, som Hans räckte henne för violerna. Hans
stod helt stilla i ljuset från detta leende. Det var
något hon, den unga flickan, just nu upplevde i sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
