Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
mer och mer, att predikantens ord gjort ett starkt
intryck på henne.
Här gå vi omkring varandra, tänkte Petra hjälp-
löst. Och vi veta ingenting om varandra.
Någon öppnade i detsamma dörren. Det var Josef
Wahlbom. Han stod tveksamt på tröskeln med ögo-
nen oroligt blinkande mot ljuset.
— Förlåt att jag stör, sade han brådskande; Det
Det står inte rätt till med fru Holmström. Hon är
försvunnen sedan i morse. Jag vet inte vad jag
skall göra.
— Inte kan det ha hänt henne något? sade Petra
och reste sig.
Hon märkte att han var upphetsad och ängslig.
Han såg verkligen ut som en man med dåligt sam-
vete. Hans eljes så blomstrande kinder hade blivit
bleka. Den fylliga munnen hade en bitter grimas.
Petra tyckte synd om honom.
— Vi måste väl leta efter henne, sade Petra. Tror
ni att hon sprungit bort?
Han lyfte händerna.
— Jag har bett Gud att han skall säga till henne
att återvända till sitt hem, suckade han. Ibland har
hon varit så besynnerlig. Hon blev visst ond över
något nu. Och så slängde hon igen dörren med en
skräll och sprang. Jag väntade. Jag tänkte hon snart
skulle vara tillbaka. Hon brukar bara skrämma en
så där. Och så plötsligt kommer hon där på vägen
helt ödmjukt.
— Var är arrendatorn? frågade Petra hastigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
