Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Hon lade sin hand på hans. De sutto tysta. Fröken
Karamell kom inbalanserande med en bricka. Kop-
parna sjöngo mot varandra, då hön satte brickan på
marmorbordet.
— Var så goda, sade hon med en tunn röst, som
klingade sprött gammal och underligt overklig.
Så försvann hon igen. Men Tord tog Petra i sina
armar och kysste henne. Petra mötte hans mun med
halvöppna läppar. Hon kände hans händer om-
kring sig.
Nu kommer det snart liv i spegelbilden, tänkte
hon, halvt drömmande,
Och när hon kastade en skygg blick åt spegeln,
vridande sig lätt i Tords famn, tyckte hon att glaset
krusade sig som en glittrande vattenyta.
— Älskar du mig verkligen? frågade hon också
och hörde själv hur enfaldigt det lät.
Men hon ville höra det igen.
Han mumlade tätt in mot henne:
— Älskade!
Då ansåg hon sig böra vara nöjd. Hon strök över
hans nacke med lätta händer. Kaffet kallnade i
deras koppar. De glömde det. Slutligen tog Petra
en bulle från kakfatet, bröt den mitt itu och räckte
Tord den ena halvan. Men när hon i glaset såg, hur
de sutto där och tuggade på var sin bullhalva, min-
des hon Adéle och predikanten. På samma sätt hade
de mumsat på var sin hälft. Då inbillade hon sig
att hon omedvetet hade brutit brödet i syfte att hon
och Tord fullkomligt skulle härma Adéle och kol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
