Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner1). Kredit saknades alt öka Rikets gäld med nya
utländska län. Det var en regering, som kade
uttömt sina tillgångar.
Sådana voro de finanser, som de nya Mössorna
eller Koalitionsmössorna (sammankomna ur
öfver-lefvorna af de gamla, samt förstärkningar ur
Riddarhuset och oppositionen i de Ofrälse-stfinden) ärfde af
Hattarna, då dessas tjugufemåriga regemente år 1765 föll.
Utur Ständernas Berättelse vid nämnda Riksdag
om Bankoverket låna vi följande drag. 1738 års
skadliga princip, att förena Kronan och
Banken i en gemensam penningeröreise angifves
såsom hufvudorsaken till oredan i rikets
penningevä-sende. Tvänn# krig hade varit förebygda, oro ej
Bankens samlade penningestock utan gensägelse stått
Kronan tillhanda. Förvirringen hade blifvit grundlagd
genom Finska kriget; hvarefter den seden hos Sekreta
Utskotten uppstod, att efter sig lemna kreditiver
på Banken, som regeringen vid förefallande händelser
ägde alt lyfta. Missförhållandet hade vext genom det
Pommerska kriget. Till sin höjd hade det onda
kommit genom korruption och otidig sekretess
i Bankens ärender. Dertill kunde Bankolänen
räknas, nemligen enligt de grundsatser, som 1738 års
system införde, och den sednare Haltperioden ifrån
1756 öfverdref. Principen var att öka dem, i samma
mån, som det redbara myntet minskades. Men •
• ) Jfr Schulzenheims Åminnelsetal öfcer Liljecrantz, och
Schwerin om Bankorerket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
