- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper / Del 3. Afdelning 2 /
170

(1843-1845) [MARC] Author: Gustav III With: Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

beklagades af mänga, men sfiges ej ogerna ha bilfrit
sedd af pluraliteten på Stockholms Börs, som förebrådde
honom att hysa ett allt for uteslutande förtroende for
vissa af de större husen* 1).

De kungliga brSnnerierna måste fifven hösten 1786
i anseende till spanmålsbristen inställas. De blefvo allt

ses giltiga. Icke dessmindre förklarade Baron Reuterholm,
Kammar Revisionen? President, i Revisionens Utslag dem för
ogiltiga; och detta ntslag stadfästades i Högsta Domstolen,
emot Professor Calonii yttrade särskilda mening.

1) Baron Ruuth hade likväl sjelf i andra giftet en dotter
nr det betydande Wahrcndorfska hnset. Det synes såsom Toll
Tarit den, som hade föreslagit Baron Ruuth för financerna.
Han skrifver till Konungen d. 28 Nov. 1786: ”Den allmänna
farhågan, att Cederhjelm (CommerceRådet Baron Jonas
Cederhjelm) skulle blifva Baron Liljencrantz’s efterträdare, hade så
imponerat på handlande corpsen, att, då de fingo höra den
rätta, emottogs tidningen med nästan enhällig fägnad.... Den
allmänna oponionen var, att Baron Ruuth har insikter och
tänker väl, så att han icke skadar handeln, utan blir så
rättrådig, att han tillåter alla förtjena lika. E. M. lärer häraf
nådigst finna, att den afgående således icke skadar, utan tvärtom
gagnar finansadministrationen; i synnerhet som månge af de
handlande tro sig veta, att Baron Liljeucrants alltid blir
första mannen för affärerna. En del påstå sig ha det af honom
sjelf; som får bli för hans räkning.” — I och för
Diskontinrättningen fortfor Liljencrantz att vara verksam. Han
skrif-ver derom till Konungen d. 29 Nov. 1786 C^å han BPP8^Ter
alla de mångfalldiga särskilda befattningar, som voro honom
anförtrodde): ”1 fall E. M:s nådiga afsikt år att bibehålla
denna för allmänna rörelsen oundgängliga Diskontinrättning,
så är det den enda kommission, som jng i underdånighet
sup-plicerar om att få behålla, af den orsak att Diskontinrättningens
grundläggning var det första jag lade handen vid såsom
Stats-Sekreterare (jfr. II D. s. 75). Det fordna enskilda
Diskontkompaniet blef, i följe af Kgl. Förordningen d. 13 April 1787,
under namn af General-Diskontkontor, ett verk, som för
K. M:s och Kronans räkning bedrefs af löptagande ämbetsmän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:38:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g3efter50/32/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free