Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luckor i den jämförande religionsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig varit kristendom annat än på germanskt sätt och
den germanska urreligionen har förmodligen alltid
medvetet eller omedvetet varit i strid med främlingen eller
försökt forma den efter sin egenart. Vad som skiljer
germanernas urreligion från alla andra tör vara dess
djupa känsla av personlighetens ursprunglighet och
självständighet samt antagandet av herosidealet i betydelse av
vågare och föregångare i djärv bragd. För våra första
kristna förfäder tör därför föreställningen om Kristus
något så när sammanfallit med Sigurd Fafnisbane och
dylika hjältar, hos vilka vågandet är huvudsaken, och
i de första kristna sagorna ha han och hans lärjungar
nog mycket mer liknat Karl den store och hans paladiner
än de liknat de nu under judiskt-metodistiskt inflytande
gängse föreställningarna om en synagogpredikant icke
olik våra predikanter och lärjungarne ej olika våra dagars
missionselever. Som hedningar och kristna hava
germanerna städse i det längsta strävat efter att vara
självständiga jagenheter med rätt att handla efter eget behag
och på eget ansvar. Man erinre sig ”den egna kraftens
män”, vilka under brytningstiden varken ville underkasta
sig Oden eller Vite Krist.
Man erinre sig sedan det långa tåget genom
medeltiden av hårdnackade furstar och vilda riddare, som
endast småningom och aldrig fullständigt kunde kuvas
av det kyrkliga oket. Man erinre sig vidare det lutherska
upproret och det därpå följande vimlet av kämpande
sekter och längre fram det lika brokiga vimlet av filosofer
och filosofiska system samt under det sista århundradets
lopp det stora fälttåget för det mänskliga jagets rätt och
frihet. Goethe, Byron, Carlyle, Nietzsche, Ibsen, Björnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
