Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
din oro under väl och ve,
ditt falska Proteusanlete!
Min blick, min tanka vänder sig
med harm och vämjelse från dig
och sträfvar mot en bättre rymd,
af träskets dimmor oförskymd,
der själen trifves att i ro
bland stilla, ljufva bilder bo.
Natur, du fosterländska! dig,
dig älskar jag på enslig stig.
Hur skön, hur rörande du står
densamma ifrån år till år.
Jag älskar dina blomsterspår,
di¾j¾)], som höjer gyllne glaf
no¾t ur det blåa rnorgonhaf,
din djupa skog, de nakna fjell,
i purpur mantlade hvar qväll,
och dina stjernors tysta rund
kring graf varna i midnattsstund,
då stumma, bleka hamnar fly
i månglans uppå silfversky.
Jag älskar gammal sagas dröm,
mig gläder fordomtids beröm,
dess klara, skära återsken
i dikten hög och ljus och ren,
och minnets fagra helgonglans
på rostad hjelm, på vissnad krans,
Den gråa fornverld, den är min,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
