Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Riksföreståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 MANNERHEIM: MINNEN DEC. 1918 —JULI 1.919
Sedan Ni tidigare såsom skapare och ledare av den finska armén be-
friat landet från fienders angrepp, kallades Ni av Finlands lantdag till riks-
föreståndare. Vid fullgörandet av sagda uppdrag har den av Eder ledda ut-
rikespolitiken möjliggjort vårt folks räddning från hungersnöd och för-
mått befästa Finlands självständighet. Jämsides med dessa i vårt folks
öden städse oförgätliga storverk har Ni med framgång lett landets yttre
försvar, ordnandet av dess krigsmakt och styrelse samt deltagit i lagstift-
ningen, stadfästande med Edert namn även Finlands nya regeringsform.
Då med anledning av denna regeringsform Edert uppdrag att vara riks-
föreståndare upphört, får jag på Republiken Finlands vägnar uttala ett upp-
riktigt tack för det utomordentligt värdefulla arbete Ni vid fullgörandet
av detta uppdrag till Finlands och det finska folkets bästa utfört.
Dagen efter valet ingick ett upprop i tidningarna, undertecknat
av ett antal bemärkta medborgare, vilka uppmanade Finlands folk
att hopbringa en nationalfond för att tillsammans med en tacksam-
hetsadress överlämnas till mig.
I början av augusti uppsöktes jag i Runni av statsminister Castrén,
som fått i uppdrag att höra sig för huruvida jag vore villig att över-
taga ledningen av försvarsmakten. Han framförde samtidigt president
Ståhlbergs personliga förhoppning att jag skulle åtaga mig upp-
giften. Under diskussionens gång förklarade jag mig icke kunna
reflektera på anbudet med mindre presidentens och regeringens
deklarationer övertygade mig om, att den nya regeringen genom sina
åtgärder skulle bereda mig möjlighet att bära det med ledningen
av landets försvar oskiljaktigt förenade ansvaret. Statsministern och
jag skildes sålunda åt utan att jag avgivit ett bestämt svar.
I ett brev till statsministern, daterat den 8 augusti, utbad jag mig
upplysningar om den blivande regeringens sammansättning och
program, speciellt i försvarsfrågan. På denna skrivelse erhöll jag
intet svar, men väl ett telegrafiskt anbud att åtaga mig uppdraget
att verka såsom Finlands representant i Paris. Redan härav förstod
jag att förutsättningar icke voro för handen för uppfyllandet av de
villkor jag ansåg ofrånkomliga för att kunna övertaga ledningen av
landets försvarsmakt.
Den 16 augusti besökte jag president Ståhlberg, varvid jag —
utan att framföra några personliga åsikter — upprepade de frågor
jag ställt till statsministern. Av presidentens uttalanden drog jag
slutsatsen, att jag icke i tillräcklig grad kunde räkna på hans stöd i
det ansvarsfulla värv som erbjudits mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
