Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Militär översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERKRIGET: MILITÄR ÖVERSIKT 199
hopplösa situationer. Krigshistorien omtalar blott få fall av dylik seg
uthållighet, som då har presterats av primitiva folk. Även om den
politiska terrorn gjorde sitt till, står förklaringen ytterst att söka i det
ryska folkets hårda kamp mot naturen, som under tidernas lopp har
skapat en för européer ofattbar förmåga att lida och utstå umbäran-
den, ett passivt mod samt en fatalism, som även har haft — och fort-
farande har — sin givna andel i den politiska utvecklingen.
Ett särskilt omnämnande förtjänar i detta sammanhang ryssarnas
fenomenala förmåga att gräva ned sig. Den konsten kunde de, och de
tycktes gripa till spaden av ren instinkt. De voro överhuvudtaget
mästare i pionjärarbeten.
Trots den långa tjänstetiden uppvisade det ryska infanteriet
dock även en hel del brister. Eldgivningen från automatvapen och
gevär var av ringa precision. Ehuru många av de mot oss insatta
divisionerna hörde hemma i skogrika trakter, voro trupperna icke i
stånd att med framgång röra sig och kämpa i skogsterräng. Då kom-
passer saknades beredde redan orienteringen svårigheter, och skogen
— den finska kämpens bundsförvant — väckte hos dem enbart
skräck. I den härjade »den vita döden» (bielaja smert), den finska
pattigängaren i sin snödräkt. Truppernas största svaghet låg dock i
bristande skidkunnighet. Även om rationell utbildning igångsattes
strax efter krigsutbrottet betydde den föga, ty man lär icke skid-
tekniken, allra minst den i krig, på några veckor. Härtill kom att
ändamålsenlig vinterutrustning för det mesta saknades, men i detta
avseende voro vi i samma belägenhet.
Artilleriet hade inom tsararmén såväl tekniskt som taktiskt
sett utgjort ett elitvapen. Nu hade nivån självfallet sjunkit på grund
av officerskårens brist på bildning. Men materielen hade hållit jämna
steg med utvecklingen. Detta framgick av den överraskande stora
mängden modernt artilleri av stor skjuthastighet och skottvidd även-
som av de till synes outtömliga ammunitionsförråden. Utöver det
till infanteriförbanden hörande regementsarttilleriet jämte organiska
lätta artilleriregementen tycktes de flesta divisioner ha varit utrustade
med ett extra, tungt regemente. Ytterligare hade ryssarna möjligheter
att vid behov insätta en del av överkommandots artillerireserv.
Såsom nämnts var skjuttekniken och taktiken främst i krigets
början bristfällig och oenhetlig samt illa samordnad med infanteri-
verksamheten. Under begynnelsestriderna på Karelska näset hände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
