Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
ocli alla borgarne derstädes afbrännas ocli icke
återuppbyggas. Margareta, som innehade någon del af
Golland, lät tvärt emot nyssberörda vilkor 1403 der
uppföra fem starka fästen, af hvilka tre följande år
intogos ocli nedbrötos af hårmästaren. Strelow
om-nämner, att Olof Axelson lät omkring 1450 nedbrvta
de många fästen, af hvilka några tillkommit i drottning
Margaretas, några i konung Eriks och några i de
preussiska Ordensbrödernas tid, så alt man för öfver två
århundraden sedan ej deraf hade mer än namnen i
behåll ’). Att så många och så fasta borgar skulle för
så lång tid tillbaka blifvit helt och hållet jemnade med
jorden, gränsar till del otroliga. Linné berättar, att
lemningar af stora stenhus, som flerstädes voro tre
våningar höga och hade hvälfda rum och smala
trappor och gångar i murarna, sågos vid bondgårdarna och
vid kyrkorna, och han säger sig ej vela, huruvida de
blifvit uppförda till kastellet’ mot sjöröfvare eller till
boningar för munkar eller till residenser för
sockenherrar 2). All munkar ej blott utom sina kloster, och
att Gotland ej haft några sockenherrar, är så mycket
vissare, som de två kloster, hvilka legat å landsbygden,
äro nogsamt bekanta, och som inga säterier å denna ö
funnits eller finnas. Vi äro Linné mycken tack
skyldiga för de upplysningar, hvilka han i detta afseende
lemnat. Vi måste dock beklaga, att samma
upplysningar äro högst onöjaktiga; men för ett sekel tillbaka
var konsthistorien en okänd vetenskap. Hilfeling har i
sina jtirnaler infört flere pennrilningar af dylika bygg-
’) Strelow, S. 214.
’) Linnæi Golhl. resa, S. 254, 2G4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
