Note: This work was first published in 1966, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Resonanskretsar - Serieresonanskretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1001
På detta sätt kon-
| struerar man geome-
triskt fram impedan-
sen Z för en seriere-
sonanskrets med
motstånd R (A—B)
X[=100.n XCc=100a
induktiv reaktans
X, (BC) och ka-
pacitiv reaktans X-
(C-—D).
Vi kan utgå från att reaktansen för en kondensator ökar
med minskande frekvens, under det att reaktansen för en in-
duktansspole minskar med minskande frekvens. Nu ligger i
en serieresonanskrets kondensatorn och induktansspolen i
serie, vilket betyder, att vid låg frekvens kommer kretsen utåt
att fungera som om det låge endast en kondensator inkopplad;
det är ju dennas reaktans som dominerar, induktansspolen
fungerar ju mer eller mindre som en kortslutning vid låg frek-
vens. ;
Vid höga frekvenser blir induktansspolen högohmig, under
det att kondensatorn blir lågohmig och därmed är det tydligt
huvudsakligen induktansspolens reaktans som man har att
ta hänsyn till; kondensatorn är så lågohmig att den fungerar
som en kortslutning i serie med induktansen: Kretsen fungerar
nu som om det endast funnes en induktansspole i den.
Vid den frekvens, vid vilken reaktanserna för kondensatorn
och induktansspolen är lika stora tar de ut varandra, de är ju
motriktade och vi har endast resistansen kvar: Serieresonans-
kretsen fungerar därför vid sin resonansfrekvens som en ren
resistans. Den impedanskurva som erhålles för en Seriereso-
nanskrets kommer tydligen att ha ett utseende enligt fig. 1004.
Serieresonanskretsar kan användas antingen för att under-
trycka eller framhäva en viss frekvens, man arrangerar då så att
kretsens resonansfrekvens överensstämmer med den frekvens
som skall framhävas eller undertryckas. Kretsen fungerar ju
som kortslutning just vid denna frekvens. Vid Övriga frekvenser
202
|
RNA GÖ
Fig. 1002
Om i en seriereso-
nanskrets, se fig.
1001, induktiva re-
aktansen X, —kapa-
citiva reaktansen X-
blir resulterande im-
pedansen Z = resi-
stansen i kretsen
=
> dd
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
