- Project Runeberg -  Elektronikens grunder / 1. Passiva komponenter och konstruktionselement /
209

(1966-1968) [MARC] Author: John Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1966, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Resonanskretsar - Parallellresonanskretsen - Q-värdet för resonanskretsar - Bandbredd hos resonanskretsar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1012

a) Förlusterna i en
parallellresonans-
krets representerade
av parallellmotstån-
den R, resp. Ry slås
ihop till ett resulte-
rande motstånd R=
= RiRe/(Rj + Ro)
Q-värdet för paral-
lellresonanskretsen
ar OO RA2 go
=2 ff. CR. b) För-
lusterna i en serie-
resonanskrets repre-
senterade av serie-
motstånden R,, resp.
Rye slås ihop till ett
resulterande << serie-
motstånd R=RKR,j+
Re. Q-värdet för se-
rieresonanskretsen
Ev (U=22 ge NNE
=l/22 ge OR

Elektrenikens grunder 14

framhävning av en signalspänning med frekvensen fo. Se fig.
1010 och 1011. |

Q-värdet för resonanskretsar

Med Q-värdet för en parallellresonanskrets, se fig. 1012a,
avser man förhållandet mellan den resulterande parallellre-
sistans som ligger över kretsen (R) och som representerar kon-
densator- och induktansspoleförlusterna och reaktansen vid
resonansfrekvensen för något av reaktanselementen Xc eller
Xr (som ju vid resonansfrekvensen har samma reaktans).

Med Q-värdet för en serieresonanskrets, se fig. 1012b, av-
ser man förhållandet mellan den serieresistans R som man kan
tänka sig förlagd i serie med den i kretsen ingående konden-
satorn C och induktansspolen L och som representerar konden-
sator- och induktansspoleförlusterna och reaktansen vid re-
sonansfrekvensen för antingen kondensatorn eller induktans-
spolen (som ju vid resonansfrekvensen har samma reaktans).

Hur man får fram parallellresistans resp. serieresistans som
representerar förlusterna i spolar och kondensatorer har ge-
nomgåtts i kap. 5 och 6.

Q-värdet som betecknas med Q är ett tal som kan sägas
representera kretsens kvalitet (Q är en förkortning för engelska
”quality” = kvalitet). Ju högre Q-värde desto lägre förluster och
desto högre ”kvalitet” på kretsen.

Exempel: I en avstämd krets för I MHz resonansfrekvens
har man en induktans £L=100 uH. Parallellmotståndet
som representerar kondensatorns förluster är = 100 000
ohm, och parallellmotståndet som representerar spolens
förluster = 10 000 ohm. Resulterande parallellresistans är
tydligen = 100 000 : 10 000/110 000 = 9100 ohm. 100
uH har vid I MHz reaktansen 0,628 kohm. Q-värdet är
alltså 9100/628 = 14,5.

Bandbredd hos resonanskretsar

Med bandbredden för en parallellresonanskrets menas avstån-
det mellan de frekvenser, ”gränsfrekvenser”, på ömse sidor om
resonansfrekvensen, där impedansen för kretsen har fallit till

209

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 14 19:45:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grunder/1/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free