Note: This work was first published in 1966, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Ledningar - Ingångsimpedansen hos en ledning - Ledningar som reaktanselement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reaktans; ökas led-
ningslängden så att
totala längden blir
2/2 kommer led-
ningen — från in-
gångsklämmorna
sett — att fungera
som en <Sseriereso-
nanskres. Ökar man
ledningslängden yt-
terligare något kom-
mer ledningen åter
att fungera som en
induktansspole och
vid längden 3 (2/4
fungerar åter leda-
ren som en parallell-
resonanskrets. Ge-
nom att variera led-
ningslängden kan
man = tydligen få
fram antingen in-
duktiva eller kapaci-
tiva egenskaper hos
ledningen.
ning med en längd mellan 4/4 och 42/2 är fasvinkeln för Zn
positiv och ledningens ingångsimpedans är då ekvivalent med
den som en förlustfri induktansspole uppvisar Om ledningsläng-
den ligger mellan 4/2 och 2/4 bilr åter fasvinkeln för Zi, negativ
och inimpedansen svarar nu mot den man har för en kondensa-
tor. För varje ny 4/4-intervall byter fasvinkeln för Zi, tecken
och ledningen sett från ingångsklämmorna fungerar sålunda
omväxlande som induktansspole och kondensator.
Ledningar som reaktanselement
Av vad som här sagts beträffande ingångsimpedansen för en
kortsluten resp. en öppen ledning har framgått att en sådan
ledning kan fungera antingen som en kondensator eller som
en, induktansspole. Man kan därför använda ledningar av
lämpligt avpassad längd som reaktanselement i avstämda kret-
sar, och eftersom ledningslängden bestämmer reaktansens stor-
lek kan man åstadkomma avstämning till varierande resonans-
frekvens genom att variera längden på den ledning som ingår
i den avstämda kretsen.
Intressant är den öppna kvartvågsledningens egenskap att
fungera som en serieresonanskrets; det betyder att en öppen
kvartvågsledning kan användas som spärrkrets för en viss
frekvens. Ansluten parallellt över en nedledning för en mot-
tagareantenn kan den exempelvis användas för att spärra en
viss störande signal, kvartvågsledningens längd avpassas där-
vid så att dess längd utgör en kvarts våglängd just vid den
frekvens som man önskar få spärrad. Se fig. 1215.
Den kortslutna kvartvågsledningens egenskap att fungera
som parallellresonanskrets kan utnyttjas i det att en sådan
ledning kan användas som en avstämd parallellresonanskrets i
en sändare eller mottagare. Avstämning kan ske genom att ett
kortslutande stycke göres förskjutbart utefter ledningen, se
fig. 1214. Ledningslängden avpassas så att den blir = en kvarts
våglängd vid den frekvens man önskar avstämma kretsen till.
En intressant egenskap hos den öppna ledningen är, att den
vid längden !=4/8 (samt vid != 32/8, 51/8 etc.) har en kapa-
citiv reaktans som är exakt=Z;. Denna egenskap kan an-
vändas för att bestämma Z; hos en ledning. Se fig 1215.
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
