Note: This work was first published in 1966, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tvåelektrodrör - Rymdladdningens inverkan - ”0-strömmen”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om man i stället lägger en negativ förspänning på anoden i
förhållande till katoden, se fig. 205, kommer de från katoden
frigjorda elektronerna att repelleras av anoden och elektroner-
na kommer då att återvända till katoden, därmed spärras
elektronernas vandring från katod till anod, röret blir oledande
och fungerar nu som en isolerande kropp.
”0-strömmen”
Dock är att märka att bland de elektroner som emitteras från
katoden finns sådana som har så hög hastighet att de kan över-
vinna den repellerande kraften i ett motriktat elektriskt fält. Av
denna orsak går även vid negativa värden på anodspänningen
en viss ström av elektroner mellan katod och anod, det betyder
att röret inte är fullt spärrat, dvs. röret fungerar då som ett
mycket högohmigt motstånd. Den ström som flyter genom röret
avtar emellertid snabbt med ökande negativ anodspänning, vid
ca I V negativ anodspänning kan man i allmänhet försumma
anodströmmen när det gäller småsignal-elektronrör.
Vid anodspänningen 0, dvs. om man förbinder anod och
katod i ett tvåelektrodrör eller diod uppträder av den orsak som
nyss antytts så snart katoden upphettas en viss icke försumbar
ström (av storleksordningen några tiondels mA) mellan anod
och katod. Inkopplas ett motstånd med viss resistans mellan
anod och katod uppträder därför ett av denna s.k. ”O-ström”,
se fig. 206, förorsakat spänningsfall över motståndet.
Spänningsfallet över det mellan anod och katod inkopplade
motståndet är riktat så att anoden blir negativ i förhållande till
katoden. Av denna anledning begränsas O-strömmen genom att
anodens negativa förspänning blir större ju högohmigare
motstånd som inkopplas. I ett motstånd med resistansen ca 1
Mohm parallellt över en diod av småsignaltyp blir ”O-ström-
men” ca I uA och spänningsfallet över motståndet över dioden
blir då ca 1 V. I ett motstånd på ca 1 kohm blir 0-strömmen ca
200 uA och man får då ett spänningsfall av ca 0,2 V över mot-
ståndet.
Detta spänningsfall som uppträder trots att U,, =0 innebär
en viss komplikation när det gäller att använda en elektron-
rörsdiod som likriktare i mätinstrument, avsedda för uppmät-
ning av växelspänning.
20
Fig. 205
Vid en anodspän-
ning U.,,x som gör
anoden negativ i för-
hållande till katoden
repelleras från ka-
toden emitterade
elektronerna så att
de går tillbaka mot
katoden. I 4 blir 0 om
UaAsR = —1 V.
TA
UA =IARq
Ra
Fig. 206
Även om anodspän-
ningen U,k=0upp-
står en (liten) anod-
ström, ”0-ström,
genom ett elektron-
rör. Förbindes anod
med katod via ett
motstånd R, uppstår
ett spänningsfall
över detta som gör
anoden negativ i för-
hållande till kato-
den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
