Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Varelsernas och tingens bestämmelse - I. Naturens plan. — De lefvande varelsernas byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlängdes pennorna i deras simfenor, hvilka voro skilda
ifrån hvarandra, och bekläddes med fjädrar, eller, rättare
sagdt, de hinnor som förut hållit dem sammanklibbade vid
hvarandra undergingo förändringar. Det skägg som
bildades af dessa sönderspruckna hinnor förlängdes af sig sjelft;
djurets skinn bekläddes omärkligt med ett dun af samma färg
som skinnet, och detta dun växte uppå dem. De små fenor,
som de hade under magen och hvilka likasom simfenorna
hjelpt dem i att promenera i hafvet, blefvo fötter och
tjenade till att gå med på marken. Äfven andra små
förändringar försiggingo i deras utseende. Somligas näbb och
hals förlängdes, andras förkortades; det skedde på samma
sätt med den öfriga delen af kroppen. Likheten med den
första gestalten förefinnes emellertid i det stora hela, och
den är och och skall alltid vara lätt att känna igen.
I hänsyn till de på jorden gående eller krälande
djuren, är deras öfvergång från vistandet i vattnet till jorden
ännu lättare att fatta. Det är t. ex. icke svårt att tro,
det ormarna och reptilerna kunna lefva både i det ena och
det andra elementet; erfarenheten tillåter oss ej att tvifla
derpå.
I afseende på de fyrfota djuren, så finna vi ej allenast
i hafvet arter af deras gestalt och äfven deras böjelser,
hvilka lefva i böljornas sköte af samma födoämnen, af
hvilka de lifnärde sig på jorden, utan vi ha äfven
hundradetals exempel på sådana arter, hvilka lefva både i luften
och vattnet. Ha icke hafsaporna alldeles samma utseende
som aporna på land? Det finnes tillochmed flera arter
sådana.
Lejonet, hästen, oxen, svinet, vargen, kamelen, katten,
hunden, geten, fåret, alla ha de sina likar i hafvet.
Den romerska historien omnämner skälar som tamdes
och visades för folket i skådespelen, der de helsade med
nickningar och skri samt gjorde på sin herres befallning
allt hvad man hos oss lär de djur som man dresserar och
undervisar i manegen. Har man icke sett dylika vilda djur
fatta tillgifvenhet för dem som tagit vård om dem, likasom
hundarna fästa sig vid dem som uppfostra dem?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
