Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gräset glänste af oräkneliga daggdiamanter.
— Vet ni, — sade jag, — hvad jag går och
tänker på?
— Det kan jag verkligen inte gissa.
— Jo, den där Toreadorvisan. Den väckte
hågkomsten af min enda tjurfäktning. Det är det
fulaste minnet från mina resor. En af de få
erfarenheter, som jag skulle vilja ge ganska mycket
för att aldrig ha gjort. Den där Toreadorvisan
är bara lögn! Det är visst ingen glans och stolt
skönhet öfver Toreadoren och hans yrke. Det är
det blodigaste, råaste och gemenaste djurplågeri,
det är vad det är. Och den som inte inser den
saken, är själf en rå och gemen människa.
— Vill ni inte berätta? — bad damen.
— Jo, hvarför inte! Det kan aldrig skada,
att ni får höra sanningen om en sak, som så
falskeligen har blifvit idealiserad, som
Tjurfäktningen.
Och jag berättade.
Jag berättade, huru jag på en af mina resor
jorden rundt också hade kommit till Lima,
hufvud-staden i den Sydamerikanska republiken Peru.
Det var i Fastlagens glada tid.
Hela staden roade sig.
Där var confetti och blomsterkorso!
Där var dans och musik!
Där var banketter och maskerader!
Och så var där, som kulmen, tjurfäktning . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
