Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRTAS TANKAR OM FÖRENINGEN MED NORGE. LXXIII
Dennas art och beskaffenhet bestämmes af statens särskilda öden
och läge. Det är lika omöjligt, att köpmansaristokratien kan
blifva den mäktiga i Österrike, som den ridderliga i England.
Den ännu icke fulländade revolutionsstriden i Europa är
egentligen en kamp mellan aristokratier. Den adliga i
Frankrike, äfvensom i de flesta andra södra europeiska stater,
hufvudsakligen förenad med den presterliga, var af mångfaldiga
orsaker i grund förderfvad. Den måste falla, och då ingen
Richelieu fans, som på dess fall kunde med konungamaktens
styrka uppresa en embetsmanna-hierarki, sökte le Tiers Etat
att intaga den fallandes ställe. Men denna folkklass var
sammansatt af så skiljaktiga beståndsdelar, söndrad af så många
olika intressen, att den, isolerad från tronen och i strid med
de förra maktegande korporationerna, icke kunde, i en
verksam egenskap, blifva nog mäktig att sammanhålla staten. Efter
ett fruktlöst försök att under en republikansk statsform höja
blotta talangerna till välde, inbröt anarkien eller
pöbelaristo-kratien. Den förde till en militär regering, hvars hufvudman,
med ett beräknadt eller fanatiskt hat till handeln, sökte bilda
en ny ridderlig aristokrati af sina till stor del oridderliga
vapenbröder. Dessa råa, roflystna, oädla krigare kunde dock
omöjligen utgöra en hederscorps, hvilken äran skulle
sammanbinda, hvilken i en monarkisk ordning skulle genom sitt
anseende verka ömsom på regenten och ömsom på folket.
Napoleons system föll med honom. Slumpens nya vulkaniska
sam-mangyttring af dettas och af alla de föregåendes fragmenter
synes icke länge kunna bestå, och följakteligen icke heller
den tron, som blifvit på en sådan grund i hast uppstaplad.
Sannolikt kommer franska revolutionsstriden att ännu en
längre tid fortfara. Den har hittills icke sträckt sig till
norden, men synes nu taga en riktning äfVen dit.
I Sverige äro de särskilda aristokratiska ämnena så
lyckligen blandade och deras krafter så bestämda till ömsesidig
motvigt, att för denna stat, i dess nuvarande skick, någon
revolution icke bör% vara att befara. Men dess förhållanden,
äfven i detta afseende, förändras betydligen genom föreningen
med Norge.
Sveriges nästan oafbrutna krig under Gustaf Adolfs,
Kristinas och Carl X:s regeringar upphöjde åter den af Gustaf I
och Carl IX nedsatta adelsaristokratien. Den blef allrådande
under Carl XI:s minderårighet. För att frälsa staten måste
denne store konung bryta adelns välde. Detta lyckades honom
derigenom, att han bildade en embetsmannamyndighet, som
utgick från en oinskränkt konungamakt, och deruti hade sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
