- Project Runeberg -  Valda skrifter af Hans Järta / Första delen /
18

(1882-1883) [MARC] Author: Hans Järta With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

FRANSKA MONARKIENS UPPRATT A NDE.

der i helgd hållas böra, hvartill äfven kommer, att
erfarenheten nogsamt visat, huru slika kunskaper uppblåsa
egensinnigheten och göra den embetsmän, dem besitter,
för embetsmän dem förutan svår och förhatlig; för den
skull böra, meo voto, embetsmän icke räknas ibland de
till utländska böckers egande berättigade klasser, utan
så beskaffade böcker i embetsmanna vård och gömmo
såsom ett absolut ’öfverflöd anses och konfiskeras. — Att
dessa anstalter skola bidraga att göra inhemska författare
regeringen tillgifna, lärer jag ej behöfva anmärka. De
blifva derigenom befriade ifrån en förhatlig täflan
med främmande författare och kunna således få jemn
afsättning på sina arbeten, ehuru litet värde dessa också,
i jemförelse med de utländska, kunna ega.

Att uppräkna alla de sätt, hvarpå indragningar och
besparingar kunna ske, skulle blifva ett evinnerligt
besvär, om det ock möjligen läte sig göra. Som jag ej
åtagit mig att författa något fullständigt system för den
monarkiska regeringen i Frankrike, utan blott att
framställa några strödda tankar angående detta vigtiga ämne.
lemnar jag alla återstående besparingsanstalter till
framdeles utredande, för att nu äfven kasta något ljus på den
andra ekonomiska hufvudvägen eller produktionen. När
en gång de föreslagna eller andra indragningar satt
Frankrike i det välstånd, att en allmän industri kan ega rum,
uppkomma ganska vigtiga frågor om sätten, huru den
bör upphjelpas och riktas. Då får man se intressen strida
mot intressen, meningar mot meningar. Allt hänfcirer
sig då till den frågan, hvilken näring bör anses för
Frankrikes grundnäring och såsom sådan framför alla andra
befrämjas och uppmuntras.

En mängd exekonomister skola tala för jordbruket,
såsom den angelägnaste af alla näringar. Med skenfagra
skäl skola de söka visa, att denna näring är modern till
alla andra, att dessas tillstånd beror af hennes, att
följaktligen det är deras gemensamma intresse, att hon
befrämjas och hålles i aktning. Om de icke säga, att andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansjarta/1/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free