Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 221
denna förbindelse synes, om icke endast, dock vanligast
hafva egt rum emellan ogift man och qvinna af ringare
vilkor; och aldrig lärer hos oss frillobarn, när det icke
genom föräldrarnes äktenskap sedermera blifvit
legitimerade hafva efter fader lagligen tagit arf, i egentlig
bemärkelse, utan endast underhållsmedel1.
Det yttre band, som sammanhöll hvarje slägt,
grunden, hvarpå dess sjelfständighet hvilade, var dess
odal-jord, och endast sådan, samt marker som kunde dertill
danas, innefattade länge det nuvarande svenska
området. Der hade, enligt sagorna, Odén och hans
följeslagare nedsatt sig efter öfverenskommelse med Gylfe
de äldre inbyggarnes drott, sannolikt af samma ursprung
som den ankommande kolonien. Denna inkräktade
således icke med vapen det nya landet och skiftade det
följaktligen icke såsom krigsbyte. Utan tvifvel var största
delen deraf då obefolkad och ödeliggande, och hvarje
husfader intog utan motstånd en besittningsrymd,
hvilken sedermera, när folkhopens tillväxt gjorde
begränsning af sådana nödvändig, bestämdes till sin vidd. Hans
rättighet dertill var alltså grundad på det egendomsfång,
som rättslärare kallat det ursprungliga.
Den svenske bondens uråldriga frihet är så bekant,
att jag ej behöfver styrka den med något af de
oräkneliga vittnesbörd derom, som Sveriges häfder innefatta.
Den utgör ock ännu sjelfva lifvet i Sveriges
statsförfattning, hvilken, under alla sina yttre förändringar, alltid
1 I förteckningen på Vestergötlands lagmän berättas att under den
nittonde, Folke, frillobarn gingo från arf. Det säges dock icke
uttryckligen från rättighet till fädtrnearf, och svårligen kunde detta menas. Om
man ock icke vill antaga Ol. Rabenii förmodan, att Folke blifvit lagman
vid slutet af trettonde århundradet (De antiquis Vestro-Got. legiferis, p.
86), så är dock säkert, att han ej förr än omkring medlet af samma
århundrade kunnat vara det. Men i den äldre codex af Vestg.-lagen,
sannolikt från början af 1200-talet, var uttryckligen (i Ä. B. fl. 8) sagdt,
att frillobarn >takæ mæ‡>emi og eig fæ|>erni>. Den ifrågavarande
berättelsen synes då böra så förstås, att Folke afskaffat någon emot gammal
lag och rätt stridande osed att gifva frillobarn dem icke tillkommande arf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
