Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.
2,255
sådana ur en mig numera tillhörig minnesbok, skrifven af
domare, som från 1525 till 1548 hållit lagmanstingen i
Nerike1. Deraf synes bland annat, att Vesterås recess
genast gått i verkställighet. Uti den samma stadgades,
att icke allenast adelns gods, som efter Carl Knutssons
räfst kommit under kyrkor och kloster, utan äfven
skattejord, »ehuru länge den hade bortho varit», skulle gå
tillbaka; dock så att det, som köpt eller pantsatt blifvit,
skulle lösas igen för mer eller mindre, »effter som thet
längre eller stäckre haffuer bortho varit, och sigh sjelff
eij löst haffuer t». I enlighet härmed tillerkänner en dom
af 1528, vid lagmanstinget i Hardemo härad, en Per
Bengtsson tvenne öresland jord, som hans farbroder
pantsatt för en mark till Krecklinge kyrka, och det utan lösen,
emedan »jorden haffuer själlff löst sik», d. v. s. emedan
afkomsten af denna jord, under den tid kyrkan innehaft
den samma, ersatt lånet2. I öfrigt utvisar denna dombok,
att rättegångarna den tiden varit ganska få; att de flesta
saker, så civila som kriminella, voro sådana, som
lagmannen omedelbarligen och utan vad upptog; att
merendels edgärdsbevisningen, äfven med trenne tylfter, ålades
1 Denna bok innehåller anteckning af tiden, då lagmansting på
hvaije ställe hållits, nämdemännens namn, parternas namn, deras
påståenden i korthet anförda, bevisningen och domslutet. Ifrån 1539 är
handskriften olik den, ganska svårlästa ehuru lediga, från 1525. — För några
år fattas anteckningar, må hända emedan lagmansting då icke varit
hållna. Denna dombok har blifvit förd i början af den namnkunnige
Lars Siggesson (Sparre), hvilken blef lagman i Nerike 1525 (Stiernmans
Höfd.’tninne, s. 163), men ifrån 1539 sannolikt af någon underlagman.
2 Vid samma ting förekommo trenne andra mål af enahanda
beskaffenhet som detta emot kyrkor, hvilka ålades att till bördemän utan
lösen återlemna pantsatt jord, som »kyrkorna haft fördel af väl länge».
Nämnden ransakade, såsom i Vesterås recess stadgadt var, kärandenas
bördsmannaegenskap. — Dessa domar synas vederlägga den af Botin (Om
Sv. hemman, 2 del., s. 116) antagna mening, att efter Vesterås recess
skattehemman, som indrogos från kyrkor och kloster, blefvo kronans,
*utan att något förbehåll blef gjordt deras förre egares arfvingar eller
bördemän till bästa». Kärandena i de ifrågavarande målen voro
otvifvelaktigt bönder och icke frälsemän, och hvad i allmänhet blifvit stadgadt
om kyrkojords återgång kom dessa bönder till godo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
