Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 2,259
pommersk adelsman var af Luther och Melanchton
föreslagen till informator för prins Erik, hvartill han ock 1539
antogs; men inom kort blef han tillika nyttjad i
flere-handa styrelsevärf samt upphöjdes 1544 till
riksråds-värdigheten2. Snart efter dessa utländingars ankomst,
nämligen mot slutet af 1539, blefvo, efter en hittills för
tillförlitlig antagen men icke fyllest trovärdig berättelse,
Olaus Petri samt konungens förre kansler, Laurentius
Andreæ, stälda till rätta inför rådet, några biskopar och
de förnämsta af adeln, församlade i Örebro. Deras brott
skulle hafva bestått deruti, att Olaus Petri genom
hemlig bekännelse erhållit kunskap om det anslag mot
konungens lif, som år 1535 förehades af tyska borgare i
Stockholm, men icke uppenbarat det för konungen, utan endast
för kansleren Laurentius Andreæ, hvilken äfven förtegat
denna underrättelse. De dömdes — så förmäler
berättelsen — båda till dödsstraff, men konungen eftergaf
det, och Olaus Petri blef tre år derefter åter insatt i
sitt embete såsom kyrkoherde i Stockholms storkyrko-
han föregifvit, en grefve, utan son af en körsnär i Frankfurt am Main;
att han ej heller någonsin blifvit doktor; samt att han förlupit en hustru
och gift sig med en annan. Luther säger sig förut ofta hafva skrifvit
till konung Gustaf om denne »bube», hvilken »mit lügen und praktiken»
kommit derhän, att han blifvit konungens i Sverige kansler, men
förmodar, att denne »skalk» undanhållit brefven; hvadan han nu begärde
af konung Kristian, att genom dess försorg det ytterligare brefvet till
konung Gustaf måtte komma honom säkert till handa. Deruti framställes
den öfvergifna hustruns nöd och anspråk på understöd af den bedräglige
mannen, och tviflar Luther icke, att »wo K. M. in Schweden den buben
wurde erkennen, Sie wurde ihm wol wissen recht zu thun». — Om hans
ankomst till Sverige, jfr Tegel, Gustaf I;s historia, del. 2, s. 110. Celsius,
1. c. del. 2, s. 166.
1 I en trohetsrevers, som han afgaf, då han till rådsvärdigheten
upphöjdes, skref han sig »Erbgesessen zu Dubbenitz auf Rügen». Coüectanea
de Scriptoribus Suecicis af El. Palmsköld uti riksarkivet.
2 Celsius, 1. c. s. 168 o. f. Jfr Gezelii Biografiskt lexikon, art.
Norman. Luther» och Melanchtons bref till konungen, som låtit anmoda
dem att utse en tjenlig man till informator åt prins Erik, läsas i
Hand-lingar rörande Skandinaviens historia, 4 del., s. 38—47. I dessa bref
berömmes Norman för gudsfruktan, lärdom, förstånd, redlighet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
