Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 2,303
eller förtiga. Sedhan äger konungen igenom sine
full-mächtige låta svara honom inför rijksens rådh, och hvar
han tå finnes oskyldig, som sitt mist hafver, tå böör
konungen låtha honom få sitt åther, thet vare sigh anten jord
eller löösöre, uthan någon onådhe och misshagh.» Mot
konung Carl IX personligen var troligen riktadt ett annat
stadgande i detta kapitel, så lydande: »Eljest bör han
(förut har varit taladt om hemlig angifvare) af konungen
och öfverhethen icke uptagen eller hördh varda, och ma
konungen ingen, anten i vrede eller eljest, beskylla eller
beskämma eller förtala någon, anten af sitt rådh,
ridderskap och adell eller någon annan, ensligh eller
uppenbarliga, för någon oärligh gerningh, med mindre han är
lagliga öfvervunnen och dömder.»
Med vida flera utdrag ur ifrågavarande lagarbete kunde
syftningen deraf ådagaläggas. De anförda bevisa
tillräck-ligen, att en konung med Carl IX:s lynne icke kunnat
sjelf framställa det samma till ständernas antagande1. Men
äfven bevisa de, att denne konungs makt icke varit så
fruktansvärd och vid slutet af hans regering så befastad
mot angrepp från aristokratien, som man vanligen sig
föreställer.
1 Endast det Rosengreenska förslaget synes hafva varit kändt af de
inän, som konung Carl XI år 1686 förordnade att öfverse lagen. En af
dem, slottsfogden Georg Stjemhoff, yttrade sig då deröfver: »Att denna
version icke vidare kommit, det är den sanna orsak, som jag förut
förklarat, fast jag denna version aldrig tillförene afvetat, näml. att i
konunga-balken genast mötte sådana saker, som de icke gerna velat på, men
likväl de, som denna version förrättat, sin mening om konungens regemente
alltför mycket blottat, som följande extract utvisar; och som jag intet vet
hvarest de sådana principier tagit, ifrån Speyer eller Polen kanske, sä
vore likväl curieust att i registraturen för de åren näst efter 1604 deras
ordres och instruction uppsöka låta, antingen det måtte vara skedt efter
dåvarande konungs eller ständernas förslag. Efter konungens tyckes mig
intet, ty uti denna versionen i konungabalken finnes mycket, som intet
finnes i den gamla lagboken, som de vertera skulle, och intet kunde
konungen gifva sådana principia mot sig sjelf.» Palmsköldska saml.
Juridica, tom. XI, pars 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
