Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af G. J. Adlerbeth. Inträdestal i Sv. akademien den 29 November 1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 VITTRA UPPSATSER, TAL OCH ÄREMINNEN.
ifrån barndomsåren blifvit utvecklade i det friska sam-
fundslifvet vid goda allmänna läroverk. Men endast den
låge smickraren eller den fåvitske beundraren må om
någon mensklig storhet säga, att den icke kunnat vidare
utsträckas. Ett sådant lof, utan pröfning och utan måtta
gifvet åt friherre Adlerbeths förtjenster, skulle röja för-
gätenhet af den vackraste ibland dem, af hans aldrig
hvilande nit att sträfva till en högre fullkomlighet. Jag
skall efter min öfvertygelse bedöma honom såsom stats-
man, efter min granskningsförmåga såsom skald. Jag
vill omtala den frimodighet, hvarmed han vid stora till-
fällen yttrade sig öfver fäderneslandets angelägenheter;
men om vid de mindre han någon gång syntes varsam,
utöfver hvad visheten kunde kräfva, månne orsaken
dertill icke bör sökas i den uppfostran, som alltför länge
afsöndrade honom ifrån jemnåriga likar? Hade han i
verlden inträdt, bildad af den allmänna andan inom nå-
gon skolrepublik, månne han icke sedermera hade handlat
med en jemnare dristighet, med ett säkrare förtroende
• till sin styrka? Han riktade den svenska skaldekonsten
med nya former och böjde språket till en ledig rörelse
inom dem. Men då det hela af hans verk bevittnar en
kraft, lika mäktig till uppfattning af stora beslut som
till ihärdighet att dem utföra, månne dock icke några
mindre delar, några af de regler han antog och hans
kan hända alltför sorgfälliga noggrannhet att dem följa,
afspegla den husliga inskränkningen af hans ungdomslif?
Jag förnekar icke de fördelar, som den enskilda under-
visningen kan medföra, då den med förstånd är anordnad.
Tidigare kunskaper, lenare seder och en älskvärd lyn-
nets mildhet utmärka stundom framför de allmänna sko-
lornas lärjungar sådana ynglingar, som uppfostras inom
dygdiga och bildade slägter. Jag vet, att gynnande till-
fälligheter icke sällan undanröjt de hinder, som detta
uppfostringssätt i allmänhet lägger för den menskliga
förmågans fullständiga utbildning. Jag jäfvar ej de vitt-
nen från förflutna tidehvarf och jemväl i det nuvarande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
