Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vittra uppsatser, tal och äreminnen - Minne af riksrådet grefve Gustaf Cronhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNE AF GREFVE GUSTAF CRONHJELM. 143
fall den blefve ledig, dock med samverkan af rådet och
af ständernas deputerade; den orolige och förmätne
grefve Gustaf Lejonhufvuds rörelser för att bringa re-
geringen, utan det af Leyonmark föreslagna vilkoret, i
prinsessans händer — rörelser, dem han förehade så väl
hos ridderskapet och adeln som i synnerhet hos bonde-
ståndets vilseförda fullmäktige, de der äfven efter hans
tillställning fordrade, att befälet öfver en armé, som till
Finland skulle utrustas, måtte honom anförtros1; de se-
dermera efter konungens hemkomst hållna hemliga öfver-
läggningar, under hvilka utkastet till den år 1719 antagna
regeringsformen uppgjordes2: alla dessa och flera om-
ständigheter utvisa, hvilka planer den tiden voro å bane.
De mötte vid 1714 års riksdag motstånd af många kon-
nungsligt sinnade ibland adeln och presteståndet, men
allmännast af borgareståndet. På riddarhuset var lands-
höfdingen friherre Salomon Cronhjelm en bland de kraf-
tigaste försvararne af konungen och hans makt, hvilket
ådrog honom och derjemte brodern utaf Axel Lewen-
haupt en tillvitelse att vara smickrare3. Hvad grefve
Gustaf Cronhjelm särskildt vidkommer, vederlägges den
1 »Styrelsen i prinsessans hand och kommandostafven i sin egen
var målet för hans stråfvande,» säges det träffande i den ofvan anförda
afhandlingen.
2 Presidenten Fredenstjernas memorial hos ridderskapet och adeln vid
1766 års riksdag, tryckt 1769. Berörda öfverläggningar egde rum om-
kring 1716 mellan landshöfdingen Per Ribbing och lagmannen Gyllen-
creutz. Fredenstjerna, då Schütz, förde protokollet.
3 Enligt en berättelse, införd i Handlingar rörande Skandinaviens
historia, 220, skall denne Axel Lewenhaupt eller Lejonhufvud, Gustafs
kusin, hafva sagt till Salomon Cronhjelm under en af förslaget om prin-
sessans regentskap föranledd strid: »Lägg bort ert flatten, som I hittills
brukat, och tala som en redlig svensk man. Mina förfäder och föräldrar
hafva klädt blodiga skjortor för fäderneslandet, hvad hafva edra gjort?»
hvarpå Cronhjelm svarat hononi rent ut i synen: >Jo ingen af de mina
hafva kabalerat mot sin koniing.» Riddarehusets protokoll för den 12
Februari upptager ej denna ordvexling, men blott att en sådan förefallit,
»hvilken icke kunde föras till protokollet för den hastighet, som de i sitt
al brukade». 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
