Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 497
tande, så inträder det yttre enhetsväldet, despotismen,
under någon af dess skepnader, hvaribland den icke är
minst afskyvärd, hvilken förenar flera eller många ty-
ranner, såsom hydrans lika bildade hufvuden, i ett enda
allherskande bolag.
Försök att införa en enformig medborgerlig upp-
fostran gjordes af det franska nationalkonventet. Det
var gynnadt af den revolutionära styrkan, som förut
hade nedbrutit alla yttre skilnader emellan medborgare.
Men de nya medborgerlighetsskolorna, upprättade efter
den mekaniska enhetsgrundsatsen, stodo tomma på lär-
jungar, emedan de, bestämda att omfatta allas behof af
undervisning, svarade mot ingens. Den allmänna jem-
likheten var utropad, men skiljaktigheterna i seder, i
anlag, i böjelser, i yrken, i förmögenhet kunde ej ropas
eller guillotineras bort. Hvarken de förtryckande eller
de förtryckte ibland Frankrikes medborgare ville, såsom
Spartas, åtnöja sig med samma enda allmänliga soppa,
och i följd deraf blef för dem den spartanska medbor-
gerliga uppfostringens enhet intet mera än en lagstiftnings-
dröm, som kunde på papper upptecknas, men icke ut-
föras i samhället. Inom detta, så jemnadt det ock var
till sin yta, qvarlefde dock de enskilda behofvens mång-
faldiga olikheter, som gjorde en mångfald i yrken och
denna en flerfaldig fördelning af de menskliga förmögen-
heternas utveckling nödvändig.
Men om uti en nyeuropeisk stat offentliga skolor
icke kunna blifva allmänna i den mening, att alla med-
borgare skulle der emottaga en jemlik bildning af ome-
delbar nytta i deras alla yrken, äro dock Sveriges trivial-
skolor, gymnasier och universitet allmänna i en annan
mening, nämligen i den, enligt hvilken vår borgerliga
lag med rätta kallas allmän. De stå öppna och der-
jemte kostnadsfritt öppna för alla ynglingar ur alla stånd,
som behöfva och vilja begagna sig af den kraftutbildande
undervisning de erbjuda, likasom lagen erbjuder sitt skydd
för rättigheter, uppkomna genom frivilliga handlingar, åt
• Järta, Skrifter. II 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
