- Project Runeberg -  Bland rödskinn och cowboys. Berättelse från den amerikanska västern /
202

(1893) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Elin Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sågo efter hvad det var och funno en karl, som utmattad och
uthungrad fallit omkull, sedan han uppgifvit det skrik, som tillkallade
oss. Han hade fyra eller fem skott i sig, och vi sågo genast, att
han ej hade långt igen.

»Vi buro honom till vår eld och gjorde allt hvad vi kunde
för honom under tre veckors tid; sedan dog han. Han berättade
oss, att han tillhört ett sällskap guldgräfvare, som sökt guld bland
höjderna väster om Ctilas nedre lopp. En af dem hade af en indian,
som han visat någon tjänst, hört omtalas en plats där flodbädden
var full af guld. De funno den, men angrepos följande morgon af
apacherna, hvilka, efter hvad jag tror, hela tiden följt dem i spåren.
Två af dem blefvo genast dödade, de andra kommo upp på sina
hästar och flydde. Tre af dessa blefvo upphunna och nedskjutna,
men den ifrågavarande mannen hade en så god häst, att han kom
undan, ehuru rödskinnen fortsatte jakten på honom tre hela dagar.
Han kom vilse och hästen stupade. Men han kämpade sig fram,
tills han fick se röken från vår eld och slöt sig till, att vi voro
hvite.

»Innan han dog, sade han oss, på hvilka vägar man kunde
finna platsen. Det led icke något tvifvel alls, att där icke fanns

guld, och han hade ett par klimpar i fickan, som vägde två,, tre

skålpund hvardera. Han sade, att han haft än flere och större sådana,
men att han måst kasta ut dem för att lätta bördan för hästen.
Det är en lång färd dit, jag tror den kommer att draga en hel
månads tid. Direkte kunna vi ej färdas, ty då skulle vi med
säkerhet falla i apachernas händer, utan vi måste först resa norrut till
Moquislandet och sedan från den sidan söderut igen. Vi hafva haft
i sinnet att försöka tränga fram till denna plats allt sedan dess,
men lyckan har ej varit oss gunstig, och för öfrigt skulle icke två

vara nog stort antal för att företaga en sådan färd.

»Det är icke hvilken som helst, Sim och jag skulle vilja ha
med oss, men båda hafva vi fattat tycke för er. Vi sågo, att I
redden er godt mot den där mexikanhopen, och för öfrigt veta vi
att det behöfs godt gry i den, som skall passa för cow boylifvet.

Så hören nn vårt anbud! Vi hafva två hästar och kunna köpa

två packhästar, men mer kunna vi ej göra. I hafven två ovanligt

bra hästar; vi sågo er rida in i staden i går afton. I behöfven

skaffa en packhäst till och så fån I sörja för provianteringen: två
säckar mjöl, två fläsksidor, tio skålpund te och ett par gallons
starkvaror och därtill socker och en del annat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgarodskin/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free