Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för honom. Om jag trott, att det varit någon fara, hade jag följt
med honom, det kunnen I vara förvissade om.»
Efter två timmar stod doktorn plötsligt framför dem i
månskenet. De hade lyssnat uppmärksamt en stund, men ej hört
minsta ljud, förrän han nu trädde ut från den mörka hålvägen.
»Nå, doktor, äro vi på rätt spår?»
»Ja, flickorna äro där, Sim. Men vi skola gå in i skogen, innan
vi tala. Vi hafva en gång förut blifvit öfverraskade, då vi trodde
oss så säkra, att vi ej behöfde vara på vår vakt, och vi skola ej
än en gång förspilla vår tur. Utan att tala ett ord vidare
återvände de in i skogen. Så snart de kommit dit, satte sig doktorn
under ett träd och tände sin pipa: de andra följde hans exempel.
»Nåväl, det var ingen fara alls i mitt företag», började han.
»Det tycks ej hafva fallit skurkarna in, att någon skulle kunna
komma från den här änden af canon. Vid andra änden af den
hafva de två skiltvakter utställda på hvardera sidan uppe på
höjderna. Jag kunde se dem i månskenet. Förmodligen hafva de
ännu flere vid ingången till dalen, där framme mot byn; men
jag frågade dem förstås icke om det. Jag såg ingen människa i
canon, förrän jag kom alldeles tätt inpå huset. Det är så väl
befäst, att man skulle kunna tro, att det blifvit uppfördt för ändamålet.
Det står på en klipphäll, hvilken skjuter ut från bergskedjan och
på tre sidor stupar brant. Kring huset är en mellan fyrtio och
femtio fot stor plan.
»På den sidan, där hällen skjuter ut från berget, ha de
uppfört en tolf fots hög mur med en stark port. På denna sida af
huset ha de murat igen alla fönstren för att förekomma att en
truppstyrka uppifrån skulle kunna beskjuta dem, och alla fönstren
på nedra bottnen äro igenmurade. Jag förmodar, att rummen få
sitt ljus från en inre gård. Följaktligen insen I, att det icke är
någon lätt intaglig plats. Jag kunde höra rösterna af några män,
som sutto och rökte och pratade utanför den dörr, som är belägen
på den sida, som icke vetter åt berget. Som en väg löper längs
dalbottnen, antog jag, att det, när huset byggdes, måste hafva
funnits trappsteg, som ledt uppför denna sida, och så kröp jag dit
och fann, att så verkligen förhöll sig. Det hade varit en bred
trappgång, men stegen hade blifvit bortbrutna och nedkastade;
likväl var det, som återstod, dugligt nog åt mig. Ett och annat
klippblock sköt ännu ut från klippan, och där andra steg suttit,
fanns det fördjupningar, så att jag utan mycken svårighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
