Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det. Jag skall nu luta mig framåt mot muren, så går det lättare
för er att klifva upp. Nu!»
När den unge mexikanen stod på Sims axlar, fann han att
han räckte till öppningen. Sedan han fattat säkert tag, gaf han
det öfverenskomna tecknet, och med Sims hjälp var det icke svårt
för honom att höja sig så mycket, att han kunde se in i rummet.
Två ljus brunno på bordet, och i skenet från dem kunde han se
sina systrar ligga på ett par bäddar.
»Tyst, flickor, tyst!» sade han i låg ton. »Det är jag, Carlos!
Men varen tysta! Det gäller ert lif.»
De båda flickorna sprungo upp. »Hörde du, Nina?» hviskade
den äldre.
»Ja, det var Carlos’ röst. Vi kunde ej drömma båda två.»
»Här i fönsteröppningen står jag», sade Carlos. »Hör nu, systrar,
vi äro här några stycken att befria er, men vi måste in till er,
innan vi bli upptäckta, i annat fall kunna de tillfoga er någon skada.
Vänten ett ögonblick», afbröt han dem, då flickorna i sin
öfver-svallande glädje ville kasta sig på knä och tacka den heliga jungfrun,
»jag måste genast gå ned, det är någon här nedanför, som håller mig
upplyft nu. Jag ser, att det är galler för fönstret. Ar det starkt?»
»Ja, mycket starkt.»
»Nåväl då, vi skola strax såga sönder det. Talen högt med
hvarandra, så att I öfverrösten det buller, vi förorsaka. Nu, Sim,
kan ni släppa ned mig.»
Så snart don Carlos kommit ned på marken, sade Sim till
honom: »Gå nu, unge man, och säg till Bill Royce, att han kommer hit
och hjälper till! Doktorn håller fortfarande vakt. Gå därpå till
andra sidan och skicka hit Lightning, och tag i stället hans plats!
Han kan arbeta duktigare än ni.»
Royce och Hugh voro snart hos Sim. Denne hade redan börjat
med arbetet.
»Teglen äro endast soltorkade», sade han. »Jag skall snart
med min knif skära igenom dem.»
Inom några minuter hade han gjort ett hål genom de obrända
teglen. »Senoritas», sade han på mexikanska, »ställen en stol för
hålet och kasten någonting öfver den, så att det ej faller i ögonen,
om någon kommer.»
Männen arbetade turvis med sina skarpa bowieknifvar, och
inom en half timme var öppningen så stor, att hufvud och axlar
af en karl kunde komma in genom den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
