Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång. Da jäste och smakade redit bra och vi söjde upp brö’et, som
var blottnadt och lätlätet och drack drecka, så alt dä’ sto’ härliga till.
Men den kvällen såg jag tydligt, alt spektoren inte kunne låta
bli Inga Malena. Han dansade med henne jämt och ho’ tordes inte
neka. Ju längre det led på kvällen, ju värre ble’ den förhärdade
spektoren.
Så en gång, när ban dansade förbi mä’ Inga Malena, tittade hon
så besattandes och konstigt på mej. Hon tittade precis som folk göra
när de hålla på att drunkna och sträcka händerna efter
räddningsplankan. Då begrep ja’ schäsen och dä’ klack till i bröstet’på mej,
för nu visste ja’ hvar ja’ hade mi’ lilla Inga Malena. Vips tog jag
Lotta i Bolet och dansade efler spektoren och hann på honom borta
vid dreckabaljan. Gu’ vet hvar ja’ feck kraft ifrån, mon ja’ tog ett
skutt och salade Lotta flatsides emot spektoren mä’ en sådan hundans
kraft, att han släppte Inga Malena och dråsade baklänges i dreckat
så stor han var. Drecka och blött brö’ for högt i sky, och spektoren
feck sig en rejäl skräll i bakhufvet uti baljkanten. Baronen tog till
att grina och slå sej på knäna och hoppa som en annan kresten. En
kunde knappt tro, att han var baron, så skrålade han, när
stalldrängen drog upp spektoren ur dreckat.
Innan han trellade i baljan var han hvitklädd. Men dä’ var han
inte längre, när han drogs därutur. Men han skrefvade därifrån så
fort han kunne, allt under dä’ baronen och allt herrskapet höllo på
att grina sej fördärfvade.
Har inte herrn hört, att dä’ säjs om en person, som dä’ gått
galet för: »dä geek åt dreckat för honom»? Dä’ ordstäfvet kom upp
utå’ dä’, att ja’ dansade den fleckegalne spektoren i dreckabaljan.
Men midt under villervallan smeto jag och Inga Malena bort och
satte oss under den stora eken i hästhagen, oeh när sola rann opp
på morgonen, hade vi allt klart ma hvarandra te’ evig ti’. Nu ha
vi hållit ihop i snart femti år och ämna göra däsamma te’ döada’r.
Jo jo, på den ti’en var dä’ lust och lif i ungdomen och lek och
ras i björkdungarne vid messommarti’.
Nu a ungdomen för finer oeh för bildad. En kan inte binda
kransar med handskar på händerna eller dansa i daggen med gula
skor. Och björkdungarne äro borla. Man har gjort pinnstolar utå’
dom, slöt gubben och släppte ut en suck öfver den tröstlösa stubbafällaa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
