Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maja.
— Jag är så nöjd och så tacksam emot himlen för allt hvad
han gifvit mig, för hälsa och krafter oeh humör och matlust, för
duktiga armar och styf rygg, för hus och hem och allt annat, som
så många andra människor sakna. Men jag vet inte hvarför vår
Herre stoppade in ett så oroligt och ett så fasligt brinnande och
skälf-vande hjärta i barmen på mig och hvarför han drifver mitt blod att
köra så hett rundt omkring i mina ådror. Om jag hade fått ett
lugnare hjärta och ett kallare blod, skulle här inte vankat många
lyckligare karlar än jag omkring på jorden! Sa’ Bengt i Bygget i
soluppgången en dag.
Det var så, att Bengt .och jag hade kommit öfverens om att vi
skulle fiska tillsammans, och så hade vi köpt ett par nät ihop och lagt
ut dem utanför vassbänkarne vid tegelbruksstranden. Nu voro vi i
morgonstunden på väg att vittja dem, när Bengt lät undfalla sig de
där orden. Han brukar i allmänhet inte säga mycket i sänder, den
gode Bengt, och därför tyckte jag, att det var konstigt att höra honom
tala om hett blod och brinnande hjärta. Hvem i hundingen har inte
ett hjärta, som man har svårt att tämja? Men det brukar man ju
aldrig tala om. Jag visste nog, att Bengt i alla tider gått och
grubblat, som om han haft nå’n sorg eller ett stort bekymmer, men
det trodde bå’ jag och ar.dra bero på, att han hade sitt stora hypotek
att dras och plita med.
— Hm, har hjärtat spelat dej nå’t svårt spratt, Bengt?
undrade jag.
— Inte precis något spratt, men . . . men ... Ja, det där
begriper du inte. För du har förstås intet förstånd på hvad det vill
säga att hänga fast med hela sin själ och hvarje fiber i sin kropp vid en
kvinna! sa’ Bengt och drog ner hättan och tog långa steg.
— Jo, det har jag bå’ minne och erfarenhet af Tror du kanske
att jag är en gammal träbock? Nej tack, du. Innan jag blef gift
fanns det inte en tös i hela vår rote, oeh inte i grannroten heller,
utan att jag rände som en stolle efter henne och tyckte om henne
mer än hvad nyttigt var, lät jag.
Bengt hånlog, så att jag höll på att bli rasande på’n.
I detsamma klefvo vi öfver gärdsgården och kommo in i Linne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
