Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han fick sin lön.
Ärlighet, ärlighet — si det är något, som vi böra sträfva efter
af allt vårt hjärta och all vår håg. Eller tycker ni inte att det
börjar gå lite väl långt, gubbar, med lögn och lurilej och bedrägeri och
skamsfunder här i lifvet? Jojomän. Vi behöfva bromsa och stoppa
och backa och söka köra in på bättre vägar, annars är jag verkligen
rädd för att det barkar åt det så kallade häcklefjället med oss lite’
till mans. Jöss, så vi krångla och ljuga för hvarandra och spela
komedi inför hvarandra och söka draga hvarandra vid nosen och trå
och trakta den ene efter den andres gods och pengar, hustru och
och åsna, jungfru, oxe och dotter.
Och’ i det stycket är jag inte ett tecken bättre än de andra,
hvadan jag måhända icke kan anses lämplig och skickad att predika
sanningskärlek och moral.
Men när här icke är någon annan, som gör det, så nödgas jag
knäcka till. För resten har jag bättrat mig och blifvit en annan
karl på detta nya sekel. Och om detta än icke vore fallet, så kan
ni ju ställa mej inför er såsom ett rysansvärdt och afskräckande
exempel. Hufvudsaken är att ni bättrar er. Ty här behöfs
sannerligen en reel bättring. Här gå hustrurna och ljuga oeh stjäla från
sina män — sälja hafremjöl oeh ägg och smör i smyg och ödsla
bort hvad de få därför på kaffe och annan lyx och elände. Och vi
karlar äro inte alltid sanningsenliga inför våra hustrur. Vi dra’ dem
allt bra vid näsan ibland och äro otrogna emot dem så ofta vi kunna
komma åt’et, hvilket dock, gunås, är bra sällan. Men det är i alla
fall ledt af oss att vara sådana, och vi borde verkligen veta lite’ mera
hut och skämmas för att lura våra hustrur, dem vi ju, om vi lefde
efter skriften, i stället skulle älska så att det brakade efteret.
Och så snåla och giriga vi äro se’n! Bara vi kunna komma åt
pengar och andra fördelar, tänka vi inte ett dyft på våra själar oeh
hålla inte för rof att lura våra medvandrare. Tvärtom anse vi oss
för ena knipsluga och snillrika bjässar, när vi kunna kugga någon
med besked.
Hitta vi något af värde på vägen, där vi åka fram, titta vi oss
först omkring lite försiktigt. Och syns då ingen, vips skutta vi
fram och hugga det och stoppa ner det i vårt åkdon, utan att se’n
lysa upp det hvarken på predikstolen eller i tidningen. — Ja, vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
