Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 10. Fredagen den 8 mars 1889
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis
verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter i landsorten samt för öfrigt
IDUN
tiil billigaste pris och på bästa sätt utför alia möjliga uppdrag till tjenst
för Iduns ärade läsarinnor.
Från Iduns läsekrets.
Ännu en gång »bättre» och »sämre» flickor.
Svar till »elak ungkarl».
Dels å egna, dels å de för mycket illa
behandlade »bättre flickornas», dels ock å deras mödrars
vägnar vill undertecknad i korthet granska svar
af »elak ungkarl» till »en bondhustru».
För det första vill jag då nämna, att jag såsom
f. d. stockholmare känner . åtskilliga ogifta unga
qvinnor, som med fullt skäl kunna hänföras
under kategorien »bättre flickor», men det oaktadt
kunna konsten att »koka en gryta potatis, steka
en biff, plocka en höna, bädda en säng, sopa ett
golf, laga en strumpa och tänka en klok tanke
till slut». Frisk luft och arbete äro för visso deras
glädje, och »helsans rodnad» i regel denna
glädjes frukt. Ingalunda äro de heller så oförståndiga
i sin klädsel, som »elak ungkarl» påstår.
Undantag finnas naturligtvis — »bättre flickors»
karrika-tyrer, hvilkas egentliga sysselsättning är att vara
modedockor och baldrottningar. Jag talar blott
om »bättre flickor» i våra dagar i den s. k.
medelklassens Stockholmshem, der fäderna i allmänhet
äro magert aflönade embetsmän och mindre
handlande och der mödrarna i mångahanda måtto få
tillämpa den regeln: »nöden är uppfiningarnas moder»
— äfven med hänsyn till döttrarnas praktiska
uppfostran. Huru sådana flickor i regel äro i den
fin lina högre Stockholmssocieteten samt i
landsortsstäderna och på landsbygden, vet jag ej;
förmodar dock, att de flesta af dem ej skulle kunna
känna igen sig i »en elak ungkarls» karrikerade
skildring af »en bättre flicka». Att halfouxna
skolflickor »misshandla ett piano på det
ohyggligaste» under skalöfningar m. m., händer nog ofta,
men sällan gör sig väl en giftasvuxen »bättre
flicka» skyldig till dylik förseelse. Antingen är
hon alls icke musikalisk, och då har hon i de
flesta fall takt nog att skona sig sjelf, pianot och
åhörarne, eller är hon mer eller mindre
musikalisk — och då njuta de mer eller mindre
musikaliska åhörarne af hennes pianospelning. Likartadt
är förhållandet beträffande »franska glosor.. »Elak
ungkarl» torde vara temligen pessimist eller
mycket gammal ungkarl, som fördömer vissa »bättre
flickor» för 20 à 30 år sedan, men som ej lagt
märke till nutidens praktiskt-realistiskt uppfostrade
Stockholmsflickor.
För det andra vill jag nämna, att min lilla
hustru är en f. d. »bättre flicka», som, efter att
hafva genomgått ett högre lärarinneseminarium,
flere år varit lärarinna i bättre hus, men icke
förty — tack vare en förträfflig mors uppfostran och
godt »husmors-påbrå» — är väl förtrogen med sin
»Kajsa Varg», med tvätt, bak, slägt m. m., som
ej så noga kan specificeras, hvarjemte hon syr
alla mina skjortor, stickar alla mina strumpor o.
s. v., och har hon blott en mycket ung, oerfaren
tjensteflicka till sitt biträde. Sådana »bättre flickor»
torde ej vara så sällsynta, som somliga hålla före.
Skulle »elak ungkarl» i osynlig måtto en längre
lid kunna dväljas i mitt hem och undersöka alla
dess vinklar och vrår, blefve han kanske »omvänd»
och möjligen på sistone en god äkta man.
Slutligen några ord till »en bondhustru» som
ett tillägg till de bägge andra svaren. Uttrycket
»en sämre flicka» har jag hvarken hört eller sett
i tryck förut, uttrycket »en bättre flicka» afser
naturligtvis ej det moraliskt-religiösa, utan blott
och bart kulturområdet. Enligt mitt förmenande
bör med en »bättre flicka» förstås en ung ogift
qvinna (helst född och uppfödd i en
»kulturfamilj»), som genomgått qvinligt elementarläroverk
eller fått motsvarande undervisning i hemmet,
som har s. k. savoir vivre, förstår att någorlunda
ledigt uppträda i sällskapslifvet samt har
skönhetssinne i det lilla och är i djupaste hvardagslag
mån om snygghet och renlighet (t. ex. dagligt bruk
af kalla vattentvagningar, ej för lång tid mellan
hvarje ombyte af kropps- och sänglinne, vaket
intresse för luftvexling sommar och vinter i
boningsrum o. s.Iv.). Detta skönhets och
renlighets-sinne saknas af delvis ursäktliga skäl i allmänhet
hos allmogen — äfven i större bondgårdar. Det
är detta sinne, som icke minst torde känneteckna
»en bättre flicka».
Lycklig äkta man.
*
* *
De qvinliga handelsbiträdena.
Man skrifver numera så mycket om »qvinnan i
hemmet» och »qvinnan i skolan», men sällan, för
att icke säga aldrig, ser jag något om »qvinnan
innanför disk», och det är derför jag vågar mig fram
med några ord i Idun, närmast stälda till de fruar,
som hafva qvinliga handelsbiträden i sina hus,
såsom varande mera omtänksamma än männen.
Det är oftast helt unga flickor, som inneha plats
i handel, och man kan lätt tänka sig, huru
uttröttade, ja, rent af uttråkade de skola blifva vid
det ständiga innesittandet och pratandet med de
många gånger alldeles otillfredställbara kunderna,
som ibland tyckas göra allt för att endast pina
den stackars bodmamsellen. Men finge hon då
och då en stunds frihet att uppfriska sig med en
promenad eller uppsöka en väninna, så blefve
hon säkerligen både gladare och ifrigare med sitt
arbete.
Nu kanske mången säger: »ja, det nekas henne
ej att gå ut, då hon ber derom». Men helt visst
ber hon aldrig, om hon ej är tvungen att uträtta
några ärenden för egen räkning, ty det är i
allmänhet svårt att bedja om något och helst det,
som man möjligen kan tycka vara onödigt.
Det är ju sant, att de manliga biträdena äro
lika stängda, men de komma åtminstone ut, då
de slutat för dagen, då deremot en flicka icke
gerna, synnerligast vintertiden, kan gå ut så sent;
och dessutom är det ganska vanligt i en del hem,
att hon blir den, som då skall se efter barnen,
eller ock framtages något arbete, som är så bra
att då få gjordt.
Derför beder jag fruarna på det vänligaste:
»laga så att edra biträden få en timmes frihet
emellanåt till en promenad eller — det är ett
härligt vinterväder och präktig is litet hvarstädes;
hur förtjusande någon gång att åka skridsko!
Men bestämmen tiden, så att hon ej behöfver
känna sig orolig för hvarje minut, som går, och
det blir många, som bli eder tacksamma och icke
minst
Emilia.
Till F. S.
Tack för uppsatsen om Nils Hertzbergs bok:
»Qvinnans kallelse och uppfostran»; den var
alldeles min egen — och jag hoppas flere tänkande
qvinnors — åsigt om saken. Hoppas att F. S.
läst »Qvinnofrågan» af Emil Svensén, fastän
tidningarna naturligtvis ej uttalat sig så smickrande
om den, som den förtjenar.
Ernestine.
Handarbeten.
Gobelinstygn sys öfver 2 eller flere
trådar på höjden och 1 på bredden,
och då en stygnrad är atslutad, sys
den nästföljande tillbaka som
stick-stvgn eller vändes arbetet och stygnen
stickas upp och ned som förut. Dessa
stygn kunna äfven sys öfver en tråd
på höjden och 2 på bredden. De så
kallade Svenska gobelinstygnen likna
plattsöm och ligga rakt på öfre och
snedt på undre sidan och arbetas efter
afräkrade trådar med stygnen i olika
riktningar. Konturerna markeras
stun-stundom med stickstygn.
Flätstygn (Tvist) sys med ett stygn
öfver 4 trådar på längden och 2 på
höjden, samt ett kortare stygn tillbaka
öfver två trådar på höjd och längd.
Stygnraderna börjas och afslutas med
vanliga korsstygn. Dessa stygn
användas mycket i stället för korsstygn
och kunna sys efter vanliga
korsstygnsmönster. Enligt gamla mönster
omgifvas ofta de med dylika stygn fylda
figurerna med konturer af stjelkstygn
i någon mörk nyans. Elvira H.
Hushållet.
Soppgrönsaker om vintern.’ Om man
planterar korta tjocka persiljerötter och
selleriknölar i en djup med fuktig jord
fyld låda och placerar denna på ett
varmt ställe kan man alltid ha friska
grönsaker till sin soppa.
Förståsigpåare.
Matlagning-.
Surstak. Ett stycke innanlår af oxe
lägges mellan enris i ett stenkärl,
hvarefter så mycket skummjölk påhälies, att
det står öfver köttet. Får stå omkring
8 à 14 dagar. Då den skall användas
späckas den väl med fläsk och spädes
med mjölk, I såsen tillsattes litet
socker efter smak. Denna stek är
utmärkt god och smakar som vildt.
Fru Elin.
Kokt gås. (Efter rysk metod.) En
ung gås rensas och skäres i stycken,
hvarpå den kokas i vatten med salt,
rötter, kryddor och några champignoner.
När köttet är mört, brynes en rågad
sked mjöl i godt smör, och tillsättes
härtill något litet af spadet samt sur
grädde. Finskurna champignoner eller
andra svampar läggas till såsen, som
får några uppkok och vid anrättningen
hälles öfver gåsen. Förståsigpåare.
God stufvad lake. Till 4—6 <8 lake
tages en bit smör (4—6 lod), en hand
full sockerbitar, en liten hel rödlök;
4—6 skorpor finstötas, som strös
hvarftals mellan fiskbitarne; en tjock
citron-skrifva (i brist deraf, 2 téskedar ätttika)
och salt efter smak. Ett drygt qvarter
vatten påhälies sist, tål att koka rätt
länge; när den är kokt, ihälles 2
matskedar konjak eller vin, ätes i sin egen
sås. Mana.
Njurbröd. Man finhackar ett par kokta
njurar (kan äfven användas kalfkött),
blandar upp det i god mjölk, stötta
skorpor och hvitpeppar och salt efter
smak. Denna smet bredes på
hvete-brödsskifvor, som först blötes i mjölk.
Sedan gräddas bröden i väi smord panna.
Serveras med lingonsylt till frukostar.
Isidora.
Efterrätter.
Gräkdkaka. \ k:a sur grädda vispas
hårdt och tillsättes med socker efter
smak samt skalet af en half citron.
Sedan ivispas 7 ägg, ett i sender och
sist 3 à 4 skedar hvetemjöl. Kakan,
som i smord form gräddas i ugn en
timma, serveras med sylt, helst strax
efter den tagits utur ugnen.
Asta W.
Blanc Mänger. | k:a grädda vispas
till hårdaste skum och tillsättes med
socker och vanilj efter smak samt sist
2 lod i litet vatten upplöst gelantin,
som endast ljumt iröres. Uppslås
genast på geléskål och får stelna.
Asta W.
Anna-tårta. 1 ® smör skiras samt
röres tills det hvitnar, då man ilägger
| "8 socker, J ® rifven sötmandel, 5
hela ägg och § mjöl. Gräddas i en
kaka i god ugn. Asta W.
Grädd-créme. | stop god grädda
kokas med socker och citronskal under
ständig vispning. 8 ägghvitor vispas
till skum samt läggas till gräddan.
Kastrullen lyftes af elden, men
visp-ningen fortfar, till dess crémen är kall.
Upphälles på sitt fat, garneras med
sylt samt serveras kall. Finska.
Sockerkaka. Från 16 ägg borttagas
8 hvitor, det öfriga vispas till skum
och iröres häri 1 <8 socker oeh 24 lod
mjöl. —a—d.
Bakning-.
Hjorthornskakor. 3 ägg, | ® socker,
12 lod smör, en bra tesked
hjorthorns-saJt, mandel efter behag, mjöl, så att
det blir en lagom deg. Af denna deg
göras små kakor af hvilken form man
vill, bestrykas med äggula och beströs
med kanel, mandel och socker. Dessa
kakor hålla sig ovanligt länge.
Fru Elin.
Ginger. \ qvarter grädde vispas till
hårdt skum, vispas derpå med | 8
socker, | qvarter uppkokad sirup, 2
matskedar ingefåra, en matsked
pulvriserad soda och för 6 öre cedroolja.
Fru Elin.
Mandelmusslor (utmärkt goda) 1 | <8
väl urtvättadt smör, 1 J <8 socker, 10
lod sötmandel, 6 lod bittermandel, 2
äggulor och nästan 3 "B hvetemjöl.
Fru Elin.
Sundhetsskorpor. 10 S sammanmalet
hvetemjöl, 1 kanna mjölk, | ® sirup
eller socker, stött fenkål efter smak,
8 lod pressjäst. Fru Elin.
Mandelkransar. 25 ort socker, ’■’>
äggulor, 25 ort stött mandel, 3 matskedar
grädde, 3 matskedar skirdt smör, mjöl
så litet som möjligt. Fru Elin.
Goda kryddskorpor. 1 ,/a kanna
mjölk, 2a/2 ’§ smör, 1/2 stop grädde
och stop sirup. —a—d.
Hvita pepparkakor. 4 äggulor, 3
hvitor, | 8 socker, -| "B smör, 1 8
mjöl, ^ tesked hjorthornssalt och litet
cedroessence. —a—d.
Smörkransar. 2 skedblad grädde till
hvarje skedblad saltadt smör; mjöl så
att degen kan handteras. —a—d.
Goda pepparkakor. | kanna sirap och
1 qvarter stött socker kokas upp
tillsammans; | 8 osaltadt smör tillsättes. I
detta röres 1 matsked pomeransskal, 1
thesked nejlikor, 2 dito ingefära, 2 dito
kanel. Då det svalnat iröres 5 ägg,
1 matsked pottaska och 1 thesked
hjorthornssaft. Så mycket hvetemjöl att
degen blir hård. God ugnsvärme. Dessa
pepparkakor bli möra. Mimmi.
Pepparkaka. 2 ® farinsocker, 6
ägggulor, 6 skedblad smält smör, 2 qvarter
god grädda, 2 theskedblad kanel, lika
mycket kardemumma, 3 skedblad het
soda samt mjöl så att degen kan kaflas.
Finska.
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:41 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1889/0082.html
