Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syd-Afrika - IV. Kaffermissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8
SJETTE KAPITLET.
Intlasakje; Carl Larsen Titlestad på Ekombe; Gunvald
Gtm-dersen på Ungoje; Ole Sigbjörnse?i Stenberg på Imfule; Alarkus
Olsen Dalile på Emzinjati; H. C. M. G. Leisegang och
±Martinus Borgen vid Umpumulo; Peter Gotfred Nilsen vid
Eoti-mati; Nils Thorbjörnsen Braatvedt vid Emathlabatini; Sven
Eriksen vid Umbonambi och Ole Sefanias Andreas Norgaard vid
Evip an geni.
Dessutom funnos 5 infödde lärare, 30 evangelister, 43
pre-dikoplatser, 541 kristne, 111 katekumener och omkring 500
skolbarn.
Måtte denna mission under Herrens välsignelse utvidga sig
mer och mer, så att genom dess verksamhet många kaffrer måtte
blifva en himmelsk skörd!
Svenska kyrkan har ock sedan 1876 börjat
missionsverksamhet bland sulukaffrerna. Något missionsarbete bland hedniska
folk har hon före nämnda år icke utöfvat. Men vid 1873 års
kyrkomöte beslöts att ordna en från Svenska kyrkan utgående
verksamhet för evangelii spridning bland icke kristna folk. På
grund af detta beslut tillsatte kungl. maj:t den 11 september
1874 en missionsstyrelse, bestående af 7 ledamöter med
ärkebiskopen till ordförande. Denna styrelse beslöt att välja till
missionsfält Sululandet i sydöstra delen af Afrika. I sin
redogörelse till 1878 års kyrkomöte för sin verksamhet motiverar den
valet af arbetsfält sålunda: »Där hade flere år förut evangelium
blifvit förkunnadt af norska missionärer, och åtskilliga
missions-stationer blifvit anlagda. Att ditsända de missionärer, som
anmälde sig att inträda i styrelsens tjänst, ansåg styrelsen vara
under då varande förhållanden ganska lämpligt. De kunde där
med hjälp af missionärerna från brödralandet och under ledning
af den norske missionsbiskopen H. P. Schreuder, hvars
älsklingstanke var en förenad skandinavisk mission, blifva i tillfälle att
inhämta, hvad som före begynnelsen af den egentliga
missionsverksamheten vore behöfligt. Det syntes ock för denna
verksamhets framgång viktigt att få arbeta vi.l sidan af missionärer
från ett folk, som hade samma trosbekännelse, i allt
hufvudsak-ligt samma kyrkoförfattning samt ett besläktadt språk.»
Svenska kyrkans förste missionär var prästmannen Per Otto
Holger Witt, hvilken i maj 1876 anlände med sin fru till Sulu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
