Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Erik Benzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ERIK BENZELIUS
Frihetstidens förtrupp.
På gränsen mellan stormaktstiden och
frihetstiden möta vi trenne personligheter, som
visserligen ännu ha starka beröringspunkter
med det äldre skedet, men som dock
framför allt angiva den följande utvecklingen.
Dessa frihetstidens »portalfigurer» äro Erik
Benzelius, Andreas Rydelius och Christoffer
Polhem. Benzelius inleder 1700-talets
historiska och filologiska vetenskap, Rydelius
dess populärfilosofi och Polhem dess matematiska och fysiska
forskning, till en del också dess filosofiska spekulation. Vi vända oss
först till Erik Benzelius.
Han föddes 1675 i Uppsala. Fadern, Erik Benzelius d. ä., var
då teologie professor, men blev tolv år senare biskop i Strängnäs
och slutade som ärkebiskop[1]. Familjen var burgen, och till dessa
lyckliga yttre villkor sällade sig hos Erik Benzelius d. y. en
överlägsen begåvning. Han hade anlag att bliva — och blev — en
polyhistor av samma art som Leibniz, om än av blygsammare mått.
Men han var däri lik stormaktstidens svenskar, att denna rika
begåvning icke avsatte sig i ett resultat, som stod i proportion till
begåvningen. Till största delen berodde detta väl på hinder, över
vilka Benzelius icke hade någon makt, men också på brister hos
honom själv. I stället att stanna såsom bibliotekarie blev han först
teologie professor, sedan biskop och kastade sig till sist in i den
olycksaliga politiken, varigenom han alldeles hindrades från att
fullfölja sina vetenskapliga planer. Och även rent vetenskapligt
förstod han icke — däri en landsman till Stiernhielm och Rudbeck
— att begränsa sig till de uppgifter, som voro möjliga att
genomföra. I stort sett kom han därför aldrig över planer, utkast och
förarbeten. Och likväl har han genom sin personlighet gjort en
betydande insats i det svenska kulturarbetet.
[1] Såsom en kuriositet kan antecknas, att tre av hans söner sedan blevo
ärkebiskopar: Erik Benzelius d. y., Jakob Benzelius och Henrik Benzelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0170.html
