- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
126

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mystiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och på Drottningholm inrättade man ett laboratorium åt honom.
Något guld kunde han emellertid ej fabricera, och Liljencrantz
ledsnade mycket snart på att utbetala några pengar för dessa
fantasier. För Nordenskiöld förklarade han rent ut, att han ansåg
det hela som ett bedrägeri och att han hoppades, att konungen
»genom denna affär skulle lära sig att se sig bättre före med des
filoux». Det tyckes likväl ha dröjt, innan konungens ögon
öppnades, ty ännu fyra år senare, 1784, höll Nordenskiöld på med sitt
guldmakeri, ehuru statsbidragen tyckas ha blivit ganska minimala.
Han anhöll då om en anvisning på Liljencrantz och nämner, att
han »på länge ej fått några medel för detta ändamål». Därmed
var det försöket avslutat.

Mera tvivelaktig var en annan guldmakare, en baron Palmstruch,
som också innästlat sig hos Gustav III och med understöd av
konungen inrättat ett laboratorium för fabrikation av guld. Enligt
hans teori skulle man kunna göra guld av »solsvavel». Även det
minsta grand därav skulle förädla en lägre metall till guld, »liksom
den minsta droppe ättika förmår förvandla hela kannor uppvärmt
vin till ättika». I ett annat brev försäkrar han, att samma solsvavel
var ett osvikligt botemedel mot alla sjukdomar. Tyvärr lyckades
han själv aldrig komma över detta berömda arcanum, ty i ett brev
ber han en otålig vän ännu hava litet tålamod. Och i varje fall
dog han, 1788, innan han avslutat sina experiment.

Nummerpunkteringen.



Försöken att på kemisk väg göra guld hade således misslyckats.
Det återstod likväl en annan utväg, som föreföll säkrare. Det var
att spela på nummerlotteriet, särskilt på det stora
Hamburgerlotteriet med dess ansenliga vinster. Att spela på måfå var
emellertid riskabelt, och man tog därför sin tillflykt till en särskild, halvt
övernaturlig konst, nummerpunkteringen. En avsigkommen notarie
vid namn Åbom — berättar Gustav III:s livmedieus Hedin — hade
på nummerlotteriet förstört en stor del av sin förmögenhet och
råkat i yttersta nöd. Han hade likväl ej spelat på måfå, utan i
en stor volym i tabellarisk form uppsatt ordningen av spelnumrens
utfallande och vände sig nu till alla de ledande vid hovet, för vilka
han visade ofelbarheten av sin plan. Genom Munck fick han
företräde hos Gustav III, och nu beslöt man att låta Åbom resa; själv
satte Munck 333 rdr 32 sk. banko in i företaget. Innan Åbom
skickades ut, ville man emellertid genom en provdragning förvissa
sig om säkerheten av hans system. En provdragning anställdes i
närvaro av konungen, riksrådet Scheffer och statssekreteraren
Liljencrantz och slog verkligen ut till det Åbomska systemets
fördel. I fem dragningar skulle han hava vunnit 200,000 rdr, och det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free