Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realismen i Finland — K. A: tavaststjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
De dödas känslor brinna blodigt röda,
och skälver läppen än av smärtor blek,
så är det blott för hjärtat vill förblöda.
Jag är en ensling, främmande för alla,
som går min egen väg i egen takt
och ser med drömsjukt tigande förakt
det stora mänskohavet tanklöst svalla.
Säg, vet du faran av att väcka döda?
De dödas lidelse är ingen lek,
som slumrar in vid kyssar och vid smek.
På andra sidan Styx jag hör dig kalla
till livets fest — och jag, som redan lagt
mig ner till vila långt i glömskans trakt,
jag reser mig och låter dig befalla.
I Dikter hade den tröstlöst mörka ensamhetskänslan varit det över-
ljusa
var för Tavaststjerna trist
mycket mer som hans hustru fortfarande för det
i Tyskland. Men våren 1897 lystes för Tavast-
en ny kärleks flammande lycka, och i dess varma
Indiansommars dikter till »Diana» fram: »Tag, tag
i dag står varje flik i blom!» Det är något lekande
lätt och luftigt över dessa dikter, som skarpt sticker av mot det mörka
i den föregående tidens mest karakteristiska dikter och något erinrar
om För morgonbris, men tonen är här ofta mer sensuell, icke sällan
tydligt inspirerad av den danske litet pikant sensualistiske erotikern
Aarestrup, som Tavaststjerna allt sedan ungdomen beundrat. Men
också vemodet har i dessa dikter sin plats, oftast som en mörk stäm-
ning som från det förgångna slår in över den nya lyckan. När han
minnes sina stämningar vid den tid, då I förbund med döden skrevs,
känner han sig som en död, som återkallats till livet, och med en
anslutning till Heidenstams Pilgrimens julsång, som motivet lätt nog
gav, diktar han sonetten Från andra sidan Styx:
Andra dikter, som helt bäras av en stark stämning, äro Sollefteå och
Sommarnattsskymning i högfjällen, i vilka han egendomligt intensivt
på förhand upplever den lycka han väntade att en resa till Norge
nästa sommar med hans hustru och »Diana» och hennes man skulle
skänka honom. Men annars är det rätt sällan denna ymniga lyrik
vägande intrycket; i Laureatus’ smådikter strålar åter lyckans
skimmer över verserna. Björneborgslivet
och ensamt, så
mesta vistades
stjerna upp av
solsken sprudla
min rikedom, —
I
I
II
■■
I
8
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
