Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittiotalets realister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
var dock så litet uträttat, nästan ingenting, och redan släppte
taget. Det man hade kämpat för och för vars skull man hade
e författare, som för oss te sig som mest representativa
för nittiotalet, hade alla, hur olika de än äro sinsemellan,
känt ett behov att spränga de gränser, som inneslöto
åttiotalets verklighetsdiktning, att svinga sig ut i fantasiens
fria världar eller att skänka uttryck åt starkare, helare
än realismens gestalter buro inom sig. Skönhetslidelsen, kär-
och som sådant en gång för alla slutrannsakat och dömt, vägt
på en våg och befunnet för tungt. Runt omkring honom doftade 1
stället poesiens blå blomma som aldrig förr. Åter en gång klingade
de gamla orden som nya; jorden blev ung på nytt, åter fylldes sko-
känslor
leken, de etiska känslorna — allt fick större mått och bärvidd hos
dem. Och stilen fylldes av bilder och färger.
Men något oöverstigligt svalg skiljer dock icke de två decennierna.
Såväl Fröding och Levertin som Per Hallström bevara ständigt sam-
manhanget med den realism, i vars anda de skapat sina första verk.
Och hos åtskilliga andra av nittiotalets författare framstår den realis-
tiska grunden än klarare, fastän deras verklighetsskildring får nya
toner och nya nyanser. De sociala tendenserna försvinna. Men 1
stället kommer antingen en förfinad psykologisk analys eller också
glädjen över att teckna människolivets mångsidighet och frodighet.
Det är den del av nittiotalets diktning, där kontinuiteten med åttio-
talet klarast bevaras.
Hjalmar Till nittiotalsförfattarnas intima krets hörde Hjalmar Söderberg, hut
Soderberg. myC|<et ^an an till sin andliga typ skiljer sig från de flesta av dem.
Hans andra jag Martin Birck bekänner själv sin samhörighet med
åttiotalets tankar och åskådning: »I hans uppväxtår hade en ny lit-
teratur brutit sig fram, som stod i strid mot den härskande satnhälls-
moralen och arbetade på att förändra den. Nu hade den tystnat.
Det
man
tagit och givit så vassa hugg, det befanns nu plötsligt vara »åttio-
tal»
=2s!
si LUK.U.M t -t t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
