- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 7. Den nya tiden (1870-1914) /
499

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands nittonhundratalsdiktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dan hågen att kompromissa med ryssarna tycktes sprida sig allt mera
och då angivelser mot russifikationens motståndare började strömma in
till de ryska myndigheterna flammade vreden upp hos Procopé. Han
väljer gärna, säkert under intryck av det gammaltestamentliga patoset
i Frödings dikter — och
ibland även för att vilse-
leda censuren — bibliska
symboler och bibliska ut-
tryck för sina politiska
känslor. Allt mer när-
made han sig aktivismen,
som icke längre förlitade
sig på att folket genom
”passivt motstånd», ge-
nom enbart fasthållande
vid lagen, skulle vinna se-
ger, utan krävde ett mer
direkt motstånd. »Hur
länge tiger du, o hämn-
dens Gud?» frågar han
T9oo. Och i Mose bön
!9O5 bryter hans förakt
för folkets dådlöshet fram :
”Ty detta folket är av
födseln fegt — och feg-
het sög det ur de bröst
det diat». »Och vart ett
stort och ett rättfärdigt
brott — och Herren såg på det, och det var gott», skrev han ungefär
samtidigt om Eugen Schaumans handling i dikten En grav.
Men hur mycket Procopé än givit uttryck åt allmänna tidskänslor
Sa var han dock innerst icke någon representant för samhället som
sadant. Han var bohêmen, den ensamme, den utanför stående. Detta
°ch hans medkänsla med alla fattiga och olyckliga gav honom sym-
patier för den nu i Finland framträdande socialismen. En av de ståt-
ligaste dikterna i Mot öknen är den av en revolutionär klang burna
Hagars söner:
Hjalmar Procopé.
Teckning av hans syster fru Lilly Procopé.
■*.* 1I
— M.
**> ’~fL
Se, kvava hänga alla himlens skyar,
och världen osar likt en giftig svamp —
du stolta hat, som föder och förnyar,
hav tack för det du fostrat oss till kamp !
499

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:54:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/7/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free