Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
INDUS TRIT ID NINGEN NORDEN
Psykiska kvalifikationer för körkort?
Docenten Sydney Alrutz i Uppsala har i skrivelse till
kommunikationsministern hemställt, att statsrådet
måtte låta utfärda föreskrifter oin vissa psykiska
kvalifikationer för erhållande av körkort.
Docenten Alrutz framhåller, att i
medicinalstyrelsens nyligen avgivna utlåtande rörande
automo-bilsakkunnigas förslag har hänsyn icke tagits till
den stora betydelse, som det från trafiksäkerhetens
synpunkt äger, att chaufförer icke förete allvarliga
brister på själslivets och nervsystemets områden.
Det är emellertid ett allmänt känt förhållande att
både bland yrkes- och privatchaufförer finnas
personer, vilka icke äga de psykiska kvalifikationer
och den nervösa stabilitet, som böra fordras för att
få köra automobil.
Närmast ligger det, enligt docent Alrutz
förmenande, till hands att dylika psvkonervösa
kvalifikationer undersökas medelst psykotekniska prov
och att dessa utarbetas efter samma eller liknande
principer, som lagts till grund för de prov, som
sedan 1920 utförts på arméns och flottans
flygar-aspiranter samt för dem, som utarbetats för
järnvägsstyrelsen och äro avsedda för lokomotivförare.
Fords bok.
Mitt liv och mitt arbete. Av Henry Ford.
Översättning. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm,
1922. 252 sid. 4.0. Pris häft. kr 6,25, inb. kr 8,50.
Mr Fords bok är ett märkligt arbete ej allenast
på grund av dimensionerna av den verksamhet och
det företag, som där skildras, utan på grund av den
rikedom av sunda tankar, som framföras.
Främst av allt utgör boken en apotheos åt
arbetet, vilken enligt Ford är det, som framförallt bör
äras, och vilket ensamt kan skänka människorna
den sanna tillfredsställelsen. Som en vägledning i
konsten att ordna ett arbete är boken utmärkt
därför att den ej rör sig med allmänna fraser och
talesätt, utan på äkta amerikanskt manér klart och
koncist framlägger påtagliga fakta och av desamma
drar enkla och lättfattliga slutsatser.
Men författaren vidrör ej endast arbetet inom
Fordfabriken, utan behandlar åtskilliga
samhällsproblem och företeelser, som i Amerika synas ligga
till ungefär på samma sätt som hos oss. Om man
undantager religion, litteratur och konst är det
knappast något i modärnt mänskligt liv, som ej får
sin släng av sleven. Särskilt penningbegäret,
bankväsendet och de av penningintressen behärskade
järnvägarna bliva ganska illa tilltvålade. Vad som
här säges om järnvägarna har visserligen ej sin
motsvarighet hos oss, där järnvägar mera sällan äro
föremål för spekulation, men i övrigt synes
finansvärlden till sin natur vara någorlunda densamma
på bägge sidor om Atlanten.
Med avseende på arbetareförhållanden är
Amerika ej så långt »avancerat» som vi. Fackföreningarna
hava ej samma karaktär av kamporganisationer och
ej heller samma makt som här. Arbetare antagas
och avskedas utan ceremonier, och individen är
mycket litet värd. Allt är mera anlagt på »business»,
och man går mera rigoröst tillväga i fråga om
metoder för arbetets ordnande på mest ekonomiska
sätt. Som förklaring till systemet bör emellertid
ihågkommas, att detsamma till stor del är baserat på
rekrytering med nyinvandrad arbetskraft, vilken av
naturliga skäl behandlas mindre hänsynsfullt än
landets infödda, bofasta befolkning.
Av speciellt intresse äro Fords redogörelser för
möjligheterna att i stor utsträckning använda
oskolad arbetskraft och fysiskt mindervärdiga personer i
den delikata tillverkning, som av honom bedrives.
Procentuella antalet blinda, halta, dövstumma,
en-benta eller på annat sätt fysiskt defekta personer i
Fords verkstäder är större än motsvarande
genomsnittliga antal för hela landet.
En annan upplysning av intresse är att arbetet
i regel utföres mot timlön och ej som hos oss på
ackord. Kontroll utövas emellertid, och var och en
skall utföra ett visst minimum av arbete pr
tidsenhet. Ett slags vinstandels- eller premiesystem finnes,
men i detta får man av Fords redogörelse ingen
klar inblick. En ledande princip uppgives dock vara,
att arbetarna skola hava bra betalt — så bra som
hänsynen till fabrikens drift och allmänhetens
köpkraft tillåter. Detta är ju ingen nyhet, men det
anmärkningsvärda ligger däri, att denna sats med iver
predikas av en stor arbetsgivare, som på dess
till-lämpande blivit, såsom det uppgives, världens rikaste
man. Är detta sant, så är det verkligen ett storartat
en bevis på vilken betydelse som bör tillmätas
intelligent, energisk och målmedveten ledning av ett
industriellt företag.
Hemligheten med Fords framgång uppgives av
honom själv vara att han uppställt ett mål för sitt
arbete och sedan oavlåtligt arbetat på att nå detta
mål. Målet har varit att tillverka en artikel, som
kunde köpas av den stora allmänheten och ej endast
av den mindre kundkrets, som hade råd att köpa
lyxbilar. Den ledande principen har i övrigt hetat
specialisering, och denna har iscensatts genom att
först utexperimentera den möjligast fulländade typen
för en »billig bil» och sedan inrikta fabrikationen
på denna enda typ. På detta sätt har Ford på
tjugo år från intet kommit upp till en tillverkning
av 4 000 bilar pr dag. Han har gjort detta — utan
att i nämnvärd utsträckning låna pengar — genom
att undan för undan utvidga fabriken med
intjänade besparingar. Metoden är utan tvivel den, som
kan mest av alla rekommenderas. För att lyckas i
samma grad som Ford fordras givetvis dels att
börja med lämpligt objekt vid lämplig tidpunkt, dels
att besitta en mindre vanlig intelligens parad med
dito energi och arbetsförmåga.
Om för den skull det ej är allom givet att
imitera Ford, kan dock ett studium av hans bok
rekommenderas åt en var, som har i någon mån
med industriell eller annan förvärvsverksamhet att
skaffa. Ett allmänt utbredande av hans läror skulle
säkerligen vara till nytta ej minst för mildrande av
den hos oss alltmera skärpta kampmotsättningen
mellan »arbete» och »kapital». Ett stort steg i
riktning häremot skulle vara taget genom uppgivande
från bägge håll av vissa hårt inrotade åskådningar,
och fördomar vilkas rätta halt klarlägges genom
innehållet i Fords bok.
Särskilt anmärkningsvärd är den flerstädes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
